KBT (Kognitiv beteendeterapi) – dr Billy klargör behandlingsmetoden

KBT - kognitiv beteendeterapi - skadekompassen.se
Skribent Daniel Öhlin, leg fysioterapeut
Uppdaterat 2016-09-13
Dela
Gilla

KBT – vad är det?

Det talas mycket om KBT nu för tiden, och det finns en del missförstånd om KBT att reda ut, säger Billy Larsson, leg psykolog, leg psykoterapeut, auktoriserad kbt-psykoterapeut och ph dr i psykologi som skrivit en artikel om behandlingsmetoden KBT för Skadekompassen.se

Artikeln kan läsas i sin helhet här, men nedan följer en sammanfattning av den.

Som kanske framgår av namnet finns det två rötter till den moderna kognitiva beteendeterapin. Dels kognitiv terapi, dels beteendeterapi. Med kognitioner avses ungefär samma sak som tankar. En slutsats skulle då kunna vara att KBT intresserar sig för tankar och beteenden, men inte för känslor. Men det är ett missförstånd. I synnerhet den form av KBT som växt fram under de senaste två decennierna intresserar sig lika mycket för känslor som för tankar och beteenden.

Utmärkande för KBT

Det som utmärker KBT är att man gör noggranna analyser av situationer där patienten inte mår bra och vad för sorts förändringar som kan krävas för att patienten ska få det bättre. Såväl tankar, som känslor och beteenden i specifika situationer kartläggs och man bryr sig även om patientens bakgrund och uppväxt och knyter således an till uppväxten om den verkar spela en roll för hur patienten fungerar i nuet.

En annan sak som utmärker KBT är patientens aktiva roll i terapin. Det är meningen att patienten både ska få en god förståelse för hur problemen uppkommer, och vad som kan göras för att minska dem. Det sker genom ett aktivt utforskande av problemen tillsammans med terapeuten. Men en viktig del av en KBT-behandling sker mellan psykoterapisessionerna. Mellan gångerna har patienten i KBT hemuppgifter som innefattar exponering av det som upplevs problematiskt. Detta innebär att patienten vågar närma sig det som man tidigare undvikit för att utmana gamla förhållningssätt och lära sig nya saker om sig själv.

Formulerande av mål och utvärdering av dessa är andra karaktäristiska för KBT. Under kartläggningen av patientens problematik formuleras mål för behandlingen tillsammans av behandlaren och klienten. Dessa mål ligger sedan till grund för behandlingen, och utvärdering sker under behandlingens gång. Syftet med det är att det ska vara uppenbart att klienten närmar sig sina mål. Om så inte verkar vara fallet får terapins inriktning diskuteras och omprövas så att förutsättningarna för att målen ska uppnås förbättras. På slutet av terapin görs sedan en utvärdering där man går igenom vad som uppnåtts under behandlingen.

Inom KBT har man alltid varit noga med att utforska om terapin verkar fungera. Tack vare denna inriktning på forskning är KBT den form av psykoterapi som har det största forskningsstödet.

Specifika problem där KBT ofta används är

  • Fobier
  • Trauman
  • Generell ångest
  • Tvång
  • Depression
  • Relationsproblem
  • Kroniskt trötthetssyndrom

Vanligen behövs 5-20 behandlingar

En KBT behandling kan innehålla allt mellan 1-40 behandlingar, beroende på problematik och individ,  men ligger vanligen på mellan 5 och 20 tillfällen.

Välj en legitimerad vårdgivare med utbildning inom KBT

Det är viktigt att välja en behandlare som är väl utbildad i KBT. Det ska vara en person som är legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut med utbildning i KBT. En legitimerad psykoterapeut kan ha olika grundyrken. Grundutbildningen kan vara till exempel till läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast. Ibland kan det vara en fördel att psykoterapeuten har ytterligare en utbildning. Vid exempelvis kroniskt trötthetssyndrom har kombinationen sjukgymnastik och KBT visat sig fungera väl. Det kan också röra sig om en person som är utbildad i KBT men som inte är legitimerad. I så fall ska den personen ha handledning av en legitimerad person med utbildning i KBT.

Läs mer om KBT

Få våra nyheter och tips

  • Tips-listan

    • Tips på vad man bör göra vid vanliga smärttillstånd som ryggont, ont i axeln, ont i knät och ont i hälen m.m.
    • Tips på tjänster, appar och varor som underlättar och stimulerar till fysisk aktivitet samt ökad fysisk och psykisk hälsa.

    Nyheter och tips

    • Om fysisk och psykisk hälsa med fokus på hur man kan använda och omsätta den nya kunskapen i praktiken för individen i vardagen.
    • Om exempel på särskilt bra vård och hur man kan få tillgång till den.