FaR – Fysisk aktivitet på Recept

Skribent Susanne Kjellkvist, leg fysioterapeut
Uppdaterat 2018-05-27
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om FaR - Fysisk aktivitet på Recept

FaR – Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en arbetsmetod som används inom hälsovården i syfte att främja fysisk aktivitet och därmed en bättre hälsa. FaR innebär att en förskrivare ordinerar dig fysisk aktivitet som medicinsk behandling istället för eller som komplement till läkemedel eller annan behandling. Det finns vetenskapliga bevis för att fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande och behandlande syfte för över 30 fysiska och psykiska sjukdomstillstånd[1], se nedan.

Ett välkänt citat av doktor Edward Stanley (1826-1893) ”De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”[2].

Fysisk aktivitet som behandling vid sjukdom

Exempel på diagnoser där forskning rekommenderar anpassad fysisk aktivitet:

  • Artros
  • Astma
  • Benartärsjukdom
  • Blodfettsrubbningar
  • Cancer
  • Demens
  • Depression
  • Diabetes typ 1 & 2
  • Högt blodtryck (hypertoni)
  • Hjärtrytmrubbningar
  • Kranskärlssjukdom
  • Kronisk hjärtsvikt
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom
  • Långvarigt smärttillstånd
  • Metabola syndromet
  • Migrän
  • Multipel skleros (MS)
  • Myosit
  • Njursjukdom
  • Parkinsons sjukdom
  • Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
  • Psoriasis
  • Reumatoid artrit
  • Ryggmärgsskada
  • Schizofreni
  • Stroke
  • systemisk lupus erythematosus (SLE)
  • Ångest
  • Övervikt och fetma

Fysisk aktivitet på recept används bland annat för att minska fysisk inaktivitet, vilket klassas som den fjärde största orsaken till förtida död och är en av de största riskfaktorerna för icke smittbara sjukdomar. Därför är det så viktigt att hitta åtgärder för att ändra levnadsvanorna genom bland annat ökad fysisk aktivitet[3]. Icke smittbara sjukdomar beräknas stå för majoriteten av förtida dödsfall och kan delas in i fyra olika kategorier; hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar. Förutom fysisk inaktivitet är även rökning, alkohol och ohälsosamma matvanor stora riskfaktorer för dessa sjukdomar[4]. Därmed är det av viktigt att hitta åtgärder som ger ändrade levnadsvanor och ökad fysisk aktivitet.

Effekter och bieffekter av behandlingsmetoden FaR

FaR används som en primär behandlingsmetod vid en rad sjukdomstillstånd, enligt ovan, men till skillnad från de flesta läkemedelsbehandlingarna är effekterna nästan uteslutande positiva istället för negativa.

Följande effekter/bieffekter ses vid ökad fysisk aktivitet:

  • Minskad risk för olika cancerformer såsom tjocktarmscancer och bröstcancer.
  • Minskning av riskfaktorer tillhörande metabola syndromet
  • Mindre risk för hjärt-kärlsjukdom
  • Sänkning av högt blodtryck och minskning av höga blodfetter
  • Minskad risk för höft och kotfrakturer
  • Skelettmuskulaturens glukosupptag ökar
  • Minskad smärta och ökad funktion vid artros
  • Förbättring av livskvalitet.
  • Bättre självkänsla, självförtroende och ökad tilltro till den egna förmågan.
  • Bättre sömn
  • Positiv påverkan på depressiva känslor och negativa tankar.
  • Det kan vara både akut- och långvarigt ångestminskande

Vem förskriver fysisk aktivitet på recept?

Fysioterapeuter jobbar med evidensbaserad vård och har en stor kunskap kring hur fysisk aktivitet påverkar hälsan vid olika smärttillstånd[5]. Olika sjukdomstillstånd kopplade till inaktivitet är vanlig orsak till besök hos fysioterapeut och som en del av fysioterapeuters arbete ingår FaR som en metod för att främja ökad fysisk aktivitet och även som behandlingsform vid många sjukdomstillstånd. Eftersom FaR är en metod för att informera, motivera och initiera till att göra en förändring i sin livsstil kan alla professioner i hälsovården förskriva detta. Utifrån ett patientcentrerat samtal ordinerar förskrivaren en dos och typ av träning som vetenskapligt bevisat ska ge goda effekter utifrån diagnos, livsstil, intressen och möjligheter. FaR kan användas som ett komplement eller istället för medicinering[6,7].

Ofta finns ett samarbete mellan den som förskriver fysisk aktivitet på recept och friskvårdsorganisationer vilket för dig som får FaR förskrivet kan innebära gratis ”prova på pass”, rabatterade priser på friskvårdsanläggningar eller specifika FaR- grupper.

När kan jag få fysisk aktivitet på recept?

Du kan få förskrivning av FaR om du behöver hjälp att öka din fysiska aktivitet i syfte att förebygga eller behandla sjukdomar. Detta kan du få via din vårdcentral / hälsocentral där du får hjälp med anpassad fysisk aktivitet utifrån din symtombild. Du behöver ingen remiss för att få FaR förskrivet och du kan själv boka en tid för detta. När du fått FaR förskrivet har du en planering med din vårdgivare som skall följas upp. Utifrån detta kan träningens intensitet, dos eller typ ändras beroende på resultat. Det är viktigt att träningen anpassas utifrån dig, dina muskulära och funktionella förutsättningar samt din målsättning. För att nå detta på bästa sätt bör du vända dig till en fysioterapeut. Denne kan även lägga upp ditt program för att undvika eller hantera eventuell överbelastning. Tillfällig överbelastning är lätt hänt och det är viktigt att ändå fortsätta träna men på ett anpassat sätt. Själva arbetet med FaR sker genom en samverkan mellan förskrivare och lokala idrottsanläggningar. En del landsting har speciella FaR mottagningar och många olika grupper att välja mellan medan det för andra är ett mindre utbud.

Vad kostar det?

Många av de aktiviteter som rekommenderas i FaR kan du utföra på egen hand och innebär då ingen direkt kostnad för dig. Aktiviteter som erbjuds av motionsanläggningar och föreningar kan ofta innebära en avgift, vilken dock kan vara rabatterad om du visar upp ett FaR. Själva avgiften betalar du själv eftersom den inte ingår i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. En del arbetsgivare ger också ekonomiskt stöd för fysisk aktivitet och träning.

Olika aktiviter du kan välja

Din vårdkontakt föreslår vilken typ av aktivitet som passar för din sjukdom eller dina besvär och i samråd kommer ni överens vilken typ av fysisk aktivitet som lämpar sig bäst för dig. Det är viktigt att du är delaktig i valet av aktivitet.

Här är exempel på fysiska aktiviteter:

  • gympapass
  • cykel/spinning
  • dans
  • yoga
  • stavgång
  • raska promenader
  • jogging
  • styrketräning och styrkepass
  • simning
  • vattengymnastik
  • skridskoåkning
  • längdskidor
  • rodd

FaR på nätet (online)

Ett sätt att framöver få förskrivning av FaR är att boka en tid hos en fysioterapeut online. Där sker ett videosamtal med en fysioterapeut där ni kommer fram till vad som passar bäst för dig. På samma vis sker en uppföljning, där ni går igenom hur det har gått och hur man ska gå vidare för bästa resultat. Vård online inom fysioterapi och rehab är ännu i sin linda men från januari 2019 kommer möjligheterna för patienter öka.

Resultat av FaR och fysisk aktivitet

Några av de vinster du kan få av ökad fysisk aktivitet är lägre blodtryck, viktminskning, mindre bukomfång och förbättrad aptitreglering. Det ger en minskad risk att utveckla andra delar av det metabola syndromet såsom höga blodfetter och nedsatt glukostolerans/diabetes typ 2[8]. Även en ökad fysisk aktivitetsnivå utan viktminskning är värdefullt ur ett hälsoperspektiv då detta också ger hälsovinster[9]. Andra fördelar med fysisk aktivitet är att det minskar risk för olika cancerformer såsom tjocktarmscancer och bröstcancer. Det minskar även risken för höft och kotfrakturer[10] och man har sett att en liten ökning av den fysiska aktiviteten är bättre än ingen alls och kan bidra med hälsovinster[11].

För den som fått FaR förskrivet har man sett att det ger en ökning av den fysiska aktiviteten och en ökad följsamhet[11,12]. Det har även visats en signifikant minskning av riskfaktorer tillhörande metabola syndromet samt en förbättring av livskvalitet. Även så långt som upp till 12 månader efter förskrivning av FaR har man sett att den självskattande nivån av fysisk aktivitet kan öka markant[13].

FaR vid artros

Fysisk aktivitet är en grundläggande åtgärd vid framförallt höft och knäartros. Anpassad fysisk aktivitet har setts ge både minskad smärta och ökad funktion. Träningen syftar till att återfå alternativt bibehålla normal muskelfunktion. Den första åtgärden vid artros är fysisk aktivitet i kombination med utbildning om artros och dess symtom. Vid behov kan viktminskning även vara en bidragande faktor till att kunna reducera smärta och återfå funktion. Kompletterande smärtlindring och passiv behandling kan ibland också behöva sättas in. Den absolut sista åtgärden är kirurgi och många klarar sig utan detta genom att följa ovanstående åtgärder. Vid många hälsocentraler erbjuds artroskola, där ingår utbildning och råd kring träning vid artros. Det behövs ingen remiss till detta och du kan efterfråga plats i artroskolan för att få hjälp att själv kunna påverka dina symtom och funktion.

FaR vid depression

En ökad fysisk aktivitet kan ge minskade symtom från depression[14]. Vid lättare depression kan positiva effekter av fysisk aktivitet jämföras med medicinering eller KBT. Andra positiva effekter med fysisk aktivitet är att det kan ge bättre självkänsla, självförtroende och ökad tilltro till den egna förmågan. Det kan ge bättre sömn, påverka depressiva känslor och negativa tankar[15].

FaR vid diabetes typ 2

Vid typ 2 diabetes är det grundläggande i behandlingen livsstilsförändringar för att ge en minskad insulinresistens. Ökad fysisk aktivitet och viktminskning är de främsta åtgärderna. Bara av ett träningspass har man sett att skelettmuskulaturens glukosupptag ökar. Effekter av träningspasset kvarstår i mer än16 timmar och innebär en ökad insulinkänslighet. Det är viktigt att träna minst varannan dag då denna effekt klingar av efter 48 timmar. Andra effekter av fysisk aktivitet är att det kan ha en positiv påverkan på andra riskfaktorer såsom vikt, BMI och kondition6.

FaR vid ångest

15 minuter fysisk aktivitet med hög intensitet har setts ge en akut ångestreduktion. För en varaktig reduktion krävs en regelbunden fysisk aktivitet i minst 10 veckor. Anpassad fysisk aktivitet kan användas som kompletterande behandling vid alla typer av ångest då det kan minska symtom både akut och långvarigt. 

FaR vid hjärt-kärlsjukdom

Hjärt- och kärlsjukdom är förknippat med vår livsstil, det är en ökad risk om vi äter för mycket, stressar och rör oss för lite. Detta innebär ökad risk för diabetes, hjärtinfarkt, höga blodfetter och bukfetma 6. Man har sett att fysisk aktiva med viss övervikt löper mindre risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med fysiskt inaktiva utan övervikt[15]. Både kondition och muskelstärkande träning rekommenderas då det reducerar riskfaktorer såsom högt blodtryck och höga blodfetter[6].

Fysisk aktivitet som medicin – historia

Rörelsemedicin och träning som behandling är minst 3000 år gammal kunskap och skriftliga bevis för att fysisk aktivitet använts som behandling härstammar från cirka 1 000 f.Kr. då det beskrevs i de indiska Vedaböckerna och kinesiska skriften Kung Fu.

Inom sjukgymnastiken är det en behandlingsmetod med rötter från tidigt 1800-tal och den har genom åren förfinats av fysioterapeuter till att vara en av de viktigaste behandlingsformerna vid många olika sjukdomstillstånd. Kroppens egna förmåga att hålla sig frisk samt att läka vid sjukdom och skada triggas och stimuleras av olika former av belastande träning. Att anpassa den medicinska träningen – att ställa in medicinen med rätt dos – för att maximera läkningstiden och för att undvika överbelastning är fysioterapeuternas specialistområde.

Allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet – så här mycket bör du MINST träna

Rekommendationerna syftar till att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet[16].

VUXNA (från 18 år och uppåt)

Minst 150 minuter  fysisk aktivitet av måttlig intensitet i veckan eller 75 minuter i veckan av fysisk aktivitet av hög intensitet. Passen bör spridas ut i veckan och vara minst 10 minuter per gång.

  • 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka
  • 20-30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa

Äldre (från 65 år och uppåt)

Minst 150 minuter  fysisk aktivitet av måttlig intensitet i veckan eller 75 minuter i veckan av fysisk aktivitet av hög intensitet. Passen bör spridas ut i veckan och vara minst 10 minuter per gång.

  • 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka
  • 20-30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa
  • bör även träna balans och benstyrka

Barn och ungdomar 6–17 år

Rekommendationen är daglig fysisk aktivitet om sammanlagt minst 60 minuter. Det bör vara både konditionsträning och muskel- och skelettstärkande aktiviteter

  • Löpning och cykling och av måttlig till hög intensitet. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
  • Hopp, studs och ta-i lekar bör ingå minst tre gånger i veckan för att stärka muskler och skelett

Även om regelbunden fysisk aktivitet förebygger kronisk sjukdom så kan skador uppstå, framför allt muskuloskeletala men även kardiovaskulära. Generellt kan dock sägas att:

  • vinsterna med fysisk aktivitet överväger riskerna
  • fysisk aktivitet av måttlig intensitet är förenad med mycket små risker
  • gradvis ökning av tid och eller intensitet minskar riskerna

Om skada eller oroande känning skulle uppstå så kontakta en fysioterapeut som är specialiserad på fysisk aktivitet och idrottsmedicin för professionell hjälp.

Läs mer om fysisk aktivitet, vad det är, hur man mäter och klassificerar och för beskrivning av olika begrepp

Referenser

[1] FYSS 2008 – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut; 2008. Rapport 2008:4

[2] Ekblom, B. & Nilsson, J. (2001). Aktivt liv, vetenskap & praktik. SISU Idrottsböcker AB. ISBN 91- 88940-81-0

[3] World health organization (2017). Ten facts about physical activity.

[4] FaR – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut; 2011. Rapport 2011:30

[5] Fysioterapeuterna (LSR) Hämtar 2018-04-13 https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/webb-fysioterapi- vetenskap-och-profession-20160329.pdf

[6] FYSS 2017. (2016-01-01). Läkartidningen förlag AB. ISBN: 9789198171129

[7] Folkhälsomyndigheten. (2018). Hämtad 2018-03-27. https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/teori-och-vetenskap/

[8] Börjesson M, O. A. (2015). Fysisk aktivitet vid hypertoni. i FYSS. Stockholm: Läkartidningens förlag AB.

[9] Trolle Lagerros Y, R. S. Fysisk aktivitet vid övervikt och fetma. Hämtat från FYSS: http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/Övervikt-och-fetma.pdf den 8 Januari 2018

[10] Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2015). FYSS: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling.

[11] Kallings LV. Physical activity on prescription: studies on physical activity level, adherence, and cardio- vascular risk factors [dissertation]. Stockholm Karolinska Institutet 2008

[12] Kallings LV, Leijon M, Hellenius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J Med Sci Sports 2007 mars; DOI: 10.1111/j.1600-0838.2007.00678.x

[13] Rödjer, L., Jonsdottir, I. H., & Börjesson, M. (2016). Physical activity on prescription (PAP): self- reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population, 2-year follow- up. Scand J Prim Health Care, 34(4), 443-452, doi: 10.1080/02813432.2016.1253820.

[14] Wendy J. Brown, Jessica H. Ford, Nicola W. Burton, MP, Alison L. Marshall, Annette J. Dobson. Pro- spective Study of Physical Activity and Depressive Symptoms in Middle-Aged Women. Am J Prev Med 2005;29(4) 

[15] Raustorp, A. (2013). Fysisk aktivitet och Fysisk självkänsla. Uppsala:Kunskapsföretaget AB.

[16] YFA – Yrkesföreningen för fysisk aktivitet