KBT – Kognitiv beteendeterapi

Skribent Billy Larsson, leg psykolog, leg psykoterapeut, ph dr i psykologi, auktoriserad psykoterapiterapeut.
Uppdaterat 2015-11-17
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om KBT - Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi – KBT

Det talas mycket om KBT nu för tiden, och det finns en del missförstånd om KBT att reda ut.

Som kanske framgår av namnet finns det två rötter till den moderna kognitiva beteendeterapin. Dels kognitiv terapi, dels beteendeterapi. Med kognitioner avses ungefär samma sak som tankar. En slutsats skulle då kunna vara att KBT intresserar sig för tankar och beteenden, men inte för känslor. Men det är ett missförstånd. I synnerhet den form av KBT som växt fram under de senaste två decennierna intresserar sig lika mycket för känslor som för tankar och beteenden.

KBT - kognitiv beteendeterapi - skadekompassen.se

Detta är utmärkande för KBT

Vad som dock utmärker KBT är att inom KBT gör man noggranna analyser av situationer där patienten inte mår bra. Då kartläggs såväl tankar, som känslor och beteenden i situationen. Det är utifrån sådana noggranna analyser av specifika situationer som en KBT-behandling växer fram. Det vill säga, sådana analyser används för att se hur patienten kan agera annorlunda i framtiden jämfört med hur patienten gör nu, för att därmed kunna fungera bättre och må bättre.

Det gör att fokus i KBT ligger på patientens nuvarande fungerande och på vad för sorts förändringar som kan krävas för att patienten ska få det bättre. Därav ska man inte dra slutsatsen att man inom KBT inte bryr sig om patientens bakgrund och uppväxt. Det kan man visst göra i en KBT-behandling. Men i KBT knyter man an till uppväxten enbart om den verkar spela en roll för hur patienten fungerar i nuet. Det gör att uppväxten inte alltid tas upp i en KBT-behandling. Istället beror det delvis på diagnosen, delvis på hur problemen för en specifik patient ser ut. Så om en patient är deprimerad tar man ibland upp uppväxten, ibland inte.

Det som gjort KBT så uppmärksammat är att man inom KBT alltid varit noga med att utforska om terapin verkar fungera. Tack vare denna inriktning på forskning är KBT den form av psykoterapi som har det största forskningsstödet.

Ytterligare en sak som utmärker en KBT-behandling är att patienten har en påtagligt aktiv roll i terapin. Det är meningen att patienten både ska få en god förståelse för hur problemen uppkommer, och vad som kan göras för att minska dem. Det sker genom ett aktivt utforskande av problemen tillsammans med terapeuten. Men en viktig del av en KBT-behandling sker mellan psykoterapisessionerna. Mellan gångerna har patienten i KBT hemuppgifter som används för att utmana gamla förhållningssätt och lära sig nya saker om sig själv. Att utmana sig själv kallas inom KBT för exponering. Med exponering avses att man istället för att undvika något vågar närmar sig det som man tidigare undvikit. I ett enkelt fall kan det röra sig om att våga vara på en gräsmatta på sommaren, trots att man är rädd för ormar. I ett mer komplicerat fall kan det röra sig om att våga ha besvärande tankar – till exempel att man ska bli sjuk om man inte tvättar händerna väldigt mycket. Då lär sig patienten både att våga ha de tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser som tidigare undvikits, samt får hjälp med att inte tvätta sig tills ångesten minskar som patienten gjort förut.

Vid följande tillstånd används KBT

KBT används ofta vid specifika problem såsom fobier, trauman, generell ångest, tvång och depression. Men det går även att använda KBT vid relationsproblem.

Så här går KBT-behandling till

Även om KBT kan användas vid många olika tillstånd, och det finns många olika former av KBT, är vissa saker gemensamma. Det sker i början en kartläggning av klientens problematik, där även mål för behandlingen formuleras tillsammans av behandlaren och klienten. Dessa mål ligger sedan till grund för behandlingen, och utvärdering sker under behandlingens gång. Syftet med det är att det ska vara uppenbart att klienten närmar sig sina mål. Om så inte verkar vara fallet får terapins inriktning diskuteras och omprövas så att förutsättningarna för att målen ska uppnås förbättras. Ett viktigt inslag för att underlätta att klienten når sina mål är förekomsten av hemuppgifter. Enligt tänkesättet i KBT är det nödvändigt att klienten själv mellan sessionerna gör olika former av hemuppgifter för att terapin ska få optimal effekt.

På slutet av terapin görs en genomgång av vad som uppnåtts under behandlingen. Att en hel del av målen har uppnåtts kan man förvänta sig. Men kanske har inte precis allt uppnåtts. Därför sker i slutet på terapin en utvärdering. Då görs en analys av hur klienten ska kunna gå vidare på egen hand, samt vilka risker som kan finnas för tillbakagång. Syftet med detta är att uppnådda resultat ska kunna vidmakthållas och ytterligare förbättringar ska kunna uppnås.

Vanligen mellan 5 och 20 behandlingar

Omfattningen av antalet sessioner varierar beroende på problematik och individ. Den kortaste KBT-behandling som finns är en enda session, som då är extra lång, i storleksordningen på 2-3 timmar. En sådan behandling används vid så kallad specifik fobi. Vanligen är det dock bra med flera sessioner även vid specifik fobi. Det beror på att klienten då kan få hemuppgifter för att förändra saker och utmana sig själv i sin vardag. De längsta behandlingarna i KBT är runt 40 gånger, vid riktigt svåra problem. Det är dock ovanligt. Vanligen är en KBT-behandling mellan 5 gånger och 20 gånger.

Legitimerad vårdgivare med KBT-utbildning

Sammanfattningsvis är alltså kognitiv beteendeterapi en form av psykoterapi som kan hjälpa vid många typer av problem, och som ofta uppskattas av patienterna genom den aktiva roll som patienten har i behandlingen. Det är dock viktigt att välja en behandlare som är väl utbildad i KBT. Det ska vara en person som är legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut med utbildning i KBT. En legitimerad psykoterapeut kan ha olika grundyrken. Grundutbildningen kan vara till exempel till läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast. Ibland kan det vara en fördel att psykoterapeuten har ytterligare en utbildning. Vid exempelvis kroniskt trötthetssyndrom har kombinationen sjukgymnastik och KBT visat sig fungera väl. Det kan också röra sig om en person som är utbildad i KBT men som inte är legitimerad. I så fall ska den personen ha handledning av en legitimerad person med utbildning i KBT.