Golfskador och golfrelaterade skador

Skribent Daniel Öhlin, leg fysioterapeut
Uppdaterat 2016-08-11
Dela
Gilla

Golfskador och golfrelaterade skador

Mellan 25-60 % av golfare på amatörnivå har under ett år en golfrelaterad skada. Amatörer får i snitt 1.2 skador per golfare och år och proffs drabbas av närmare 2 golfrelaterade skador per år. Vanligtvis drabbas rygg, armbåge, axel, handled samt fot och fotled av skador. Orsaken är ofta överbelastning vid korta perioder av intensivt golfspelande eller många timmars träning vilket leder till obalans i muskelsystemet.

Barn skadas vanligen av klubba eller boll då de oövervakade (utanför golfkursen) står för nära en annan spelare (barn bör därför övervakas vid golfspel).

Ländryggen

Ländryggen är den kroppsdel som vanligast drabbas av golfskada. Skadan uppkommer oftare vid själva bollträffen eller under den efterföljande svingfasen. I en studie fann man att det var vanligast med smärta i höger sida av ländryggen. Anledningen anses bero på att de flesta svingar från höger till vänster och att ländryggen snedbelastas under bollträffen. Man kunde se att golfspelare med ländryggssmärta hade en ökad framåtböjning vid själv bollträffen samt en ökad sidoböjning åt vänster i ryggen under baksvingen jämfört med friska individer. Man såg ingen skillnad i muskelaktivitet och muskeltrötthet mellan de med ryggsmärta och de utan, vilket indikerar att smärtan kan bero på snedfördelad belastning på diskarna mellan kotorna eller kringliggande leder.

Hos professionella, som under lång tid belastat ryggen med golfens svingrörelser, syns ökade förändringar i facettlederna samt ökad osteofytbildning i ländryggen, vilket indikerar att dessa vävnader belastas mycket vid golfspel.

Minska risken för ländryggssmärta hos golfare

Orsaken till plötslig ryggsmärta (akut lumbago, ryggskott) eller återkommande ryggvärk är okänd. Den som drabbas upplever ofta skadan som muskulär, det vill säga att man exempelvis ”sträckt en ryggmuskel”, men vid klinisk bedömning visar det sig väldigt sällan vara fallet. Vid bedömning av ryggbesvär visar sig ryggvärk snarare bero på hållning/positionering och stabiliserande förmåga där långvarig eller upprepad framåtböjning ofta leder till försämring medan upprepad bakåtböjning ofta leder till förbättring.

För att minska risken för ländryggssmärta är det generella rådet att eftersträva en god hållning under dagen, det vill säga att bibehålla sin naturliga svank (ej sitta ihopsjunken i ländryggen i sittande, ej lyfta tunga föremål med utpland svank) samt att företrädesvis spendera dagen gående eller stående. Före och efter aktiviteter som innebär extra mycket framåtböjning i ländryggen (bilkörande, lyft av golfbag, upplockning av klubba, boll, peg etc samt golfsvingande) rekommenderas en serie bakåtböjningar för att jämna ut belastningsbilden för kotpelarens diskar och kringliggande vävnader.

De som har ryggbesvär kan underlätta god hållning i sittande genom att sitta på en kilkudde (som är högre bak under rumpan och lägre fram under låren) samt använda ryggstöd eller ryggkudde som förbättrar bilsätets eller stolens förmåga att stödja ländryggens normala svankade kurvatur. Rekommendationen är också att snarare vara i rörelse än att vara inaktiv och vila.

Läs mer om ryggskador och orsaker till dessa.

Ryggstöd, ryggskydd vid ont i ryggen

Armbågsskador

Armbågsskada och då framför allt epikondylit är den näst vanligaste golfskadan. Den ledande armens armbåge (vänster för högerspelande) drabbas vanligen av lateral epikondylit (tennisarmbåge) och den följande armen (höger för högerspelande) drabbas vanligen av medial epikondylit (golfarmbåge).
Skaderisken för golfare ökar med åldern och ju mer man spelar. Man ser ökad skadefrekvens hos de som spelar 2-3 gånger per vecka.

Risken att drabbas av epikondylit hos den generella befolkningen (även golfare) ökar med; rökning, övervikt, ålder mellan 45-50 år, repetitiv belastning under mer än två timmar samt tung belastning (hantera lyft på mer än 20 kg).

Minska risken för tennis- och golfarmbåge

  • Svinga inte hårdare/fortare än du är tränad för
  • Undvik att träffa marken hårdare än planerat
  • Öka svingträningen (hur ofta, hur länge och hur repetitivt/ensidigt) långsamt så att muskler och muskelfästen hinner anpassa sig
  • Träna styrka för handryggens och handflatans böjarmuskler regelbundet under hela året
  • Använd klubbor lämpliga för din kapacitet

Axelskador

Axelskador drabbar oftare den ledande axeln (vänster för högerspelande) och skadan är då ofta impingement, senskador i rotatorcuffen, subluxerad axel, ac-ledsskador och artrit (inflammation i axelleden).
Bakomliggande orsak till detta kan vara stabiliseringsproblem, nedsatt rörlighet i skuldra och rygg samt muskelsvaghet.

Vrist, fot och tår

Ömma och trötta fötter, hälsporre och smärtande tåleder förekommer också inom golfen. Bra och sköna skor samt eventuellt skoinlägg och ortoser som stödjer och avlastar önskad vävnad i foten kan hjälpa drabbade. Forskningsresultat rörande skor, skoinlägg och skaderisk finns framför allt inom löpning. Den visar att den viktigaste faktorn för att minska risken för skada relaterad till sko och/eller skoinlägg är att skon skall vara skön. Man bör därför lyssna på ”foten” när man provar golfskor, komfortkänslan har betydelse.

Orsaker till golfskador

Bland amatörer som i genomsnitt spelar två-tre rundor per vecka anses orsaken vara överbelastning (läs mer om det nedan), att man slår klubban i marken (duffar) under slaget, dålig svingteknik, att man slår hårdare eller snabbare än ens kapacitet samt ogynsamma bål och ryggrörelser, exempelvis att man framåt- och sidoböjer för mycket i ländryggen.

Golfrelaterade skador är även dem som uppstår vid lyft och transport av tyngre utrustning.

Bidragande faktorer för golfskador hos amatörer anses svingteknik och den fysiska kapaciteten vara. Ens teknik och fysiska kapacitet är beroende av balans, koordination, rörlighet, styrka och uthållighetsförmåga.

Överbelastningskador

Överbelastningskador är framför allt inte relaterat till hur många timmar man spelar utan mer till vävnadskvaliteten hos respektive individ. Dvs. hur förberedd och tränad en vävnad är avgör hur mycket belastning den tål i form av antal timmar och kraft. Man kan därmed minska risken för överbelastning genom att under lång tid utsätta vävnader för successivt ökad belastning. För golfspelare innebär det att regelbundet träna de belastande momenten, helst året runt.

Generella tips för att undvika golfskador

Det finns inga studier som visat hur man kan göra för att minska risken för att få en särskild golfskada, så rekommendationerna blir istället utifrån de samband man ser i studien och utifrån den erfarenhet som författarna har. Här följer våra tips på vad vi tror kan minska risken att drabbas av golfskador.

  • Reagera på tidiga symtom och anpassa träningen därefter
  • Gör regelbundet bakåtböjningar för ländryggen
  • Ha en bra svingteknik
  • Undvik perioder av plötsligt ökad ensidig träning eller moment (slå inte 50 slag i följd med en och samma klubba om du inte är van vid det)
  • Använd skor och eventuella skoinlägg som ”känns sköna”
  • Träna allsidig styrka 2-3 ggr/vecka året runt
  • Träna rörlighet 2-3 ggr/vecka året runt
  • Träna balans och koordination 2-3 ggr/vecka året runt
  • Att ha bra kostvanor samt att var näringssatt och i vätskebalans under hela träningen och tävlingen har sannolikt också betydelse (Det är lättare att vricka foten och lättare att slarva med lyftet av golfbagen in i bilen om man är trött)

Referenser

Cabri, Jan et al. Golf-related injuries: A systematic review. European Journal of Sport Science, 11/2009

McHardy, A. One-year follow-up study on golf injuries in Australian amateur golfers. The American Journal of Sports Medicine, 08/2007

Brandon, Barbara, Pearce, P Z. Training to prevent golf injury. Current sports medicine reports, 05/2009