Ont i foten

Skribent Daniel Öhlin, leg fysioterapeut
Granskare Mikael Boije af Gennäs, leg. fysioterapeut
Uppdaterat 2018-09-27
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Ont i foten

Ont i foten

Smärta i foten placeras på olika ställen beroende på skada eller sjukdom, och drabbar vanligen vristen (fotleden), kring fotknölarna, i eller under hälen, i hålfoten, utsidan av foten, i och under främre tampdynan, mellan tårna och i stortå eller övriga tår.

Smärtan beror oftast på överbelastning av muskel, sena eller ledstruktur i vrist, häl, mellanfot, framfot eller tår, men kan också vara orsakad av nervpåverkan i rygg eller ben eller av olika sjukdomar.

Bidragande faktorer till överbelastning kan vara felbelastning på grund av vilken fottyp, gång- eller löpsteg man har samt hur mycket foten belastas i arbete, fritid och träning. Utredning av detta görs hos en fotspeciliaserad vårdgivare.

Fottyper som är förknippade med fotsmärta är plattfot eller låga fotvalv samt höga fotvalv och där foten är fixerad i sin fottyp. Mycket gående och stående på hårda underlag samt i skor som inte är lämpade för sin fottyp och aktivitet innebär också ökad risk.

Man brukar skilja på fottyperna:

  • Plattfot eller lågt fotvalv, flexibel
  • Plattfot eller lågt fotvalv, fixerad
  • Medelhög fot (flexibel, normal, fixerad)
  • Högt fotvalv, cavo-varus
  • Pes equinus

Hitta din skada här nedan och läs våra råd

Tips! Du kan leta efter smärtans placering för att hitta din skada.


Artros – ont och stel i fotleden

Smärta och stelhet i fotleden, ofta med igångsättningssmärta och stelhet som ger med sig efter lite gående, men som återigen ökar efter en viss tids fortsatt belastning. Ju allvarligare grad av artros desto mer smärta, stelhet och begränsad belastningsförmåga.

Orsaken är ofta en tidigare skada som drabbat ledytorna, varefter broskbeläggningen efter några år reduceras snabbare än vid normala åldersförändringar. Då en tidigare skada är orsaken blir symtomen och besvären relaterade till den foten och är således ofta ensidiga.

Behandlas bäst med medicinsk träning hos fysioterapeut. Läkemedel kan ges för smärtlindring och injektionsbehandling med kortison kan ge periodvisa lättnader. Tuppkam kan ges då kortisoninjektion inte har önskad effekt men får bekostas själv då det inte längre ersätts av den skattefinansierade vården.  Skoinlägg och specialanpassade skor kan ge belastningsförändring med minskade besvär och ökad aktivitetsförmåga som följd.

Fotspecialiserade vårdgivare


Pereoneus tendinos – ont på utsidan foten eller runt yttre fotknölen

Vid skada på pereoneus senan förläggs smärtan runt yttre fotknölen (malleolen), antingen bakom denna eller nedanför denna ut mot utsidan mellanfoten där den fäster på basen av femte mellanfotsbenet. Smärta i själva bentutskottet indikerar att senskadan är just där, vilket är vanligt.

Skadan kan uppstå av trauma där senan sträcks som vid en kraftig fotledsstukning eller då muskeln aktiveras för starkt. Överbelastning kan också ske över längre tid och bero på en fottyp med icke optimal biomekanik och belastningsbild.

Behandlas med medicinsk träning, stötvåg, laser och ibland operativt. Vid skada i själva senfästet kan kortsioninjektion ges. Avlastning med ortos eller skoinlägg görs kan också rekommenderas.

Fotspecialiserade vårdgivare


Tibialis posterior tendinos – ont på fotens insida eller runt inre fotknölen

Vid skada på tibialis posterior senan förläggs smärtan runt den inre fotknölen (malleolen), antingen bakom denna eller nedanför denna ut mot insidan av mellanfoten där den fäster på os naviculare. Smärta i själva senfästet indikerar att skadelokalisationen är där, vilket också är vanligt.

Skadan kan uppstå av trauma där senan sträcks som vid en kraftig fotledsstukning där foten vrids utåt eller då muskeln aktiveras för starkt. Överbelastning kan också ske över längre tid och bero på en fottyp med icke optimal biomekanik och belastningsbild som vid plattfot och låga fotvalv

Behandlas med medicinsk träning, stötvåg, laser och ibland operativt. Vid skada i själva senfästet kan kortsioninjektion ges. Avlastning med ortos eller skoinlägg görs är en vanlig åtgärd.

Fotspecialiserade vårdgivare


Stukad fot – ont på utsidan foten framför yttre fotknölen

Smärtan är framför allt lokaliserad till nedanför och strax framför den yttre fotledsknölen (malleolen) då de ligament som sitter där blir skadade vid en fotledsstukning där foten vrider eller viker sig inåt.

Vid kraftig stukning kan ligamenten gå av (rupturera) men vanligen sker bara mindre bristningar i dessa. Blödning med kraftig och smärtsamt svullnad är vanligt. Fotleden och foten blir stel och smärtsam att belasta. Går det inte att belasta skall foten utredas för eventuell fraktur eller syndesmosskada.

Icke frakturer behandlas konservativt, dvs genom medicinsk träning innehållande styrka, balans och stabiliseringsträning. Fotledsskydd rekommenderas upp till ett halvår för att inte riskera återupprepad stukning till dess foten tränats upp.

Vid allvarlig skada sker operation.

Läs mer


Brännande fötter – ont under fotsulan

Värken sitter under bakre eller främre trampdynan eller i hela foten och blir ofta värre ju längre du belastar.

Att uppleva fötterna som väldigt varma och brännande eller svidande kan ha flera orsaker. Om du har diabetes kan nerverna i foten påverkas och ge dessa symtom. Höga fotvalv där en ökad belastning uppstår i bakre och främre trampdynan kan också ge liknande smärtupplevelse. Orsaken kan också vara att du har olämpliga strumpor och skor. Du svettas och foten blir fuktig och varm. Använd material som ventilerar och släpper ifrån sig fukten och som ger lämplig friktion mot innersulan samt skor som är lämpliga för din aktivitet.

Fotspecialiserade vårdgivare

 


Plattfot och nedsjunkna fotvalv – kan ge olika symtom i fotled, fot och tår

Smärtan kan placera sig på olika ställen beroende på vilka vävnader som får ökad belastning beroende på fottyp. Oftast smärtar det kring inre fotknölen, insidan mellanfoten, under hälen, insidan under framfoten eller kring stortån.

De allra flesta har en plattfot eller lågt fotvalv som inte ger besvär eller behöver korrigeras, medan vissa kan få stora besvär och där ibland operation är nödvändigt och viktigt att göra för att inte få förvärrade besvär.

Personer med låga fotvalv i stående och där valvet inte reser sig upp då man gör en tåhävning och där smärta och aktivitetsnedsättning finns skall söka vård.

Plattfot hos barn är vanligt och skall vanligen inte behandlas om inga besvär finns. Vissa fottyper kan dock behöva undersökas av fotspecialiserade vårdgivare.

Tillfälliga överbelastningar i vävnader behandlas med medicinsk träning, stötvåg, laser och avlastas med skoinlägg och ortoser.

Läs mer


Höga fotvalv – ont i fot eller under trampdynorna

Smärta placerar sig i häl, mellanfot, framfot eller tår beroende på den fottyp och belastningsbild som föreligger.

Högt fotvalv är medfött och ger ofta så kallad punktbelastning med ökat tryck på främre trampdynan och hälen. Fotbilden kan även bidra till så kallade hammartår.

Höga fotvalv med rigid eller fixerad mellanfot är förknippat med fotsmärta och då detta finns bör det undersökas hos fotspecialiserad vårdgivare.

Behandlingen kan bestå i avlastning med skoinlägg eller genom operation

Fotspecialiserade vårdgivare


Mortons neurom – ont i framfoten med strålande smärta ut i tårna

Smärta i framfoten ofta med strålande smärta ut i tårna. Värk, huggsmärta och nedsatt känsel ut mot tårna är vanligt och besvären blir ofta värre av skor som är trånga i framfoten och/eller har hård sula.

Skadan uppstår då en en nerv av kläms eller svullnar upp och vanligen drabbas nerven mellan 3.e och 4.e mellanfotsbenet/tårna. Skadan kallas Mortons neurom eller Mortons sjukdom eller syndrom.

Behandlingen är ortopediska skoinlägg med extra stöd för det främre valvet. Alternativt att en enskild pelott placeras under foten för att avlasta nerven. Laserbehandling samt injektionsbehandling med kortison kan lindra besvären och ibland behövs operation.

Läs mer


Metatarsalgi – ont eller öm under främre trampdynan

Smärta eller ömhet under den främre trampdynan som oftast blir värre ju längre man står.

Ett tidigt tecken anses vara återkommande trötthet och svidande känsla under främre trampdynor under belastning. Småningom ökade besvär med värk, huggsmärta och domningar i framfot och tår samt att besvären kommer efter allt kortare tid i stående eller gående. I längden finns risk för att utveckla Mortons syndrom (se ovan).

Orsaken kan vara att man har en fottyp, skor eller belastningsbild som leder till överbelastning i framfoten

Behandling består i fotträning samt avlastning med skoinlägg, pelott och skor.

Läs mer


Hallux valgus – ont och sned stortå

Smärtan sitter i storåns grundled och blir ofta värre då stortån belastas i gång eller då skorna trycker från sidan. Stortån pekar ut mot övriga tår och grundleden är förstorad, som en ”knöl”.

Det är känt att nedsjunkna mediala valv/hålfot och överpronation påverkar biomekaniken och stabiliteten i framfot och tår. Detta ger alltför mycket stress mot stortå och kan ge utåtvridning av stortån (stortån böjer sig och vinklas mot de andra tårna. Stortåns grundled blir större, svullen och ibland rodnad. Man lider framför allt av smärta vid hallux valgus, men för en del är utseendet och stortåledens åverkan på skor en anledning till önskad hjälp och åtgärd.

Behandlingen består i träning av foten samt avlastning med ortopediska skoinlägg (fotbäddar eller inlägg) där stöd för främre valvet byggs in samt med användning av skor som inte trycker mot den förstorade stortågrundleden och inte heller klämmer ihop tårna.

Läs mer


Hallux rigidus – stel stortåled

Smärtan sitter i stortåleden, stortån och ibland i andra delar av fot, framfot och tår på grund av den relaterade snedbelastningen. Stortån är stel och har ingen eller väldigt liten rörlighet. Det gör mer ont under avvecklingen av fotsteget då tårna böjs. Orsaken kan vara att du drabbats av artros och led/broskförändringar i stortåns grundled. Förvärrande faktorer är en fottyp där ökad belastning av insidan av foten och stortån uppstår och bör ses över av fotspecialiserad vårdgivare.

Behandling består i fotträning, avlastning med specialanpassade skoinlägg, skor med styv sula eller rullsula, injektionsbehandling eller operation.

Fotspecialiserade vårdgivare


Severs skada – ont i hälen hos barn vid Sever’s skada

Smärtan sitter vanligtvis i bakre delen av hälen och på sidorna. Ibland smärtar det istället eller även under hälen och högre upp kring ovansidan hälbenet. Värken kommer under eller efter aktivitet, särskilt där löpning ingår.

Smärtan beror på överbelastning av tillväxtzonen i hälbenet och bör behandlas med avlastande hälkopp, skoinlägg eller tejpning så att fortsatt aktivitetsnivå kan bibehållas.

Läs mer


Hälsporre, plantar fascialgi – ont rakt under eller insidan under hälen

Smärtan sitter vanligtvis rakt under hälen, insidan av den och ut i foten och hålfoten. Första stegen är ofta värst.

Skadan uppkommer på grund av draget från senstråket,  plantarfascian, som fäster vid hälbenet och ibland kan en kalkpålagring (utväxt) från hälbenet uppstå, vilket på röntgen eller på en ultraljudsbild kan likna en sporre. Många med denna bensporre har inga symtom varför själva sporren sällan ses som orsaken till den aktuella smärtan under hälen. Sporren bör istället ses som en konsekvens av en långt stående överbelastning av plantarfascian, plantarfasciiten.

Överbelastningen i plantarfascian går över av sig själv inom några månader till upp till ett år, men avlastning med hälkopp, hälkoppsinlägg, skoinlägg eller tejpning samt behandling med medicinsk träning, övningar, stötvåg och laser leder ofta till snabbare läkning.

Läs mer


Hälkuddesyndrom – ont under ”hela hälen”

Smärtan sitter under och i hälen och blir snarare värre ju längre du står. Första stegen är ofta bättre.

Hälkudden består i huvudsak av fett och bindväv. Hälkuddens förmåga att motstå belastning kan förändras vilket kan öka risken för smärta. Även med normal fettkuddetjocklek kan belastningsrelaterad smärta förekomma. Rekommendationen är att undvika att gå barfota eller i hårda, stumma skor. God avlastning kan uppnås genom användande av hälkoppsinlägg alternativt ortopediska skoinlägg där belastningen fördelas över en större yta under foten.

Fotspecialiserade vårdgivare


Pronation och supination

Pronation är en naturlig del av fotens rörelse under belastning. Den syftar till att dämpa och lagra den kraft som genereras upp i kroppen från underlaget under steget samt anpassa foten till den variation av underlag den möter. Foten bör alltså pronera under steget. Grovt beskrivet innebär pronation att mellanfoten (benen närmast framför och ovan hälbenet) sjunker neråt och inåt vilket sänker hålfoten samt att framfoten vrids utåt och nedre delen av hälbenet vinklas utåt (valgiserar). Pronationen startar vid hälisättningen och fortgår fram till under ståfasen när kroppen är rakt över foten. Därefter börjar foten supinera vilket innebär att motsatt rörelse mot pronationen sker och fotvalvet reser sig igen. Överpronation menas när pronationen är större än önskat och ger konsekvenser ut i framfoten och upp i underbenet och vidare upp i kroppen. Överpronationen kan bland annat bero på att foten är ”för mjuk” – att ligament och muskulatur inte orkar hålla emot, men kan också bero på att foten redan innan belastning är i en pronerad ställning, vilket kan vara medfött eller utvecklas över tid. Överpronation har ett starkt samband med nedsjunket medialt fotvalv (”hålfoten”) och är predisponerande för en rad olika diagnoser. En överpronerad fot bör därför undersökas av en fotspecialiserad vårdgivare där orsaken utreds och åtgärdsförslag presenteras och genomförs. Symtomen vid överpronation kan vara att foten ofta upplevs som trött och diffust värkande när du går och står mycket samt smärtproblematik i framfot, underben och vidare upp i kroppen. Mjukdelar (ligament, ledkapsel och muskulatur) i foten utsätts för ökad stress och kan reagera med olika smärttillstånd. En supinerad fotställning menas då foten redan innan eller vid hälisättning och under ståfas är i supination. En supinerad fot har ofta extra högt fotvalv, ett hälben som vars nedre del kan vara vinklad inåt (varuserat), en inåtvriden framfot samt att den ofta har en ökad belastning underifrån mot delar av eller hela fotens utsida. Vid påtaglig supination kan också trycket underifrån mot framfot och häl vara extra högt, vilket kan förorsaka hälsmärta, metatarsalgi, hammartår, plantarfasciit och förhådnader. Besvär i fot, underben och vidare uppåt på grund av en supinerad fot kan avhjälpas eller lindras med ortopediska skoinlägg och specialskor.

Fotspecialiserade vårdgivare


Få hjälp direkt av oss – vi ringer dig!

Sök hjälp online vid ont i foten

Prata med en fotspecialiserad fysioterapeut

Får råd och vård online av en av våra fotspecialiserade fysioterapeuter.

  • Välj smärtområde
  • Välj tid du vill bli kontaktad på
  • Svara på fotspecifika frågor som mailas till dig inom 15 minuter efter din bokning
  • Du blir uppringd av oss på utsatt tid
  • Du betalar via swish eller faktura

300 kr

Boka tid