Träning vid artros

Skribent Mikael Boije af Gennäs och Daniel Öhlin, leg. fysioterapeuter
Uppdaterat 2017-09-17
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Träning vid artros

Träning vid artros

Artros och träning – det här gäller. Tidigare trodde man att artros i huvudsak var en förslitningsskada och att ytterligare träning och belastning var skadligt. Idag vet man att det snarare är tvärtom. Är man för inaktiv har man ökad risk att drabbas av artros och träning för drabbade är det som hjälper bäst. Träningen bör dock vara individuellt anpassad då för mycket träning och belastning kan förvärra sjukdomstillståndet.

Kroppen (cellerna) är effektiv och intelligent. Den anpassar sig efter rådande förhållande. Vill man ha en kropp som klarar belastning så måste man regelbundet utsätta kroppen för belastning. Kroppen anpassar sig också väldigt specifikt vilket betyder att den blir tålig för det den utsätts för och får dålig tålighet mot det den inte utsätts för. Att träna upp förmåga att simma en längre sträcka innebär inte att man därmed klarar att jogga en längre sträcka och vice versa. Kroppen är också effektiv på så sätt att den inte behåller energikrävande funktioner och vävnadsvolymer om de ”inte behövs”. Har vi tränat upp en större muskelmassa eller god kondition och sedan slutar att träna så reducerar kroppen snabbt ”onödiga resurser”. Det finns många säjningar rörande detta som stämmer väl; ”use it or loose it”, ”träning är en färskvara” etc. Vad gäller då när man drabbats av besvär i en led på grund av artros? Jo, anpassad träning är bäst!

Effekt av träning vid artros

De allra flesta som får information om artros och kommer igång med regelbunden träning får minskade besvär och ökad aktivitetsförmåga och därmed bättre livskvalitet. Detta medför en rad positiva saker, inte minst minskande av risk att drabbas av allvarliga livsstilssjukdomar som diabetes och depression.

Hur mycket skall man träna vid artros?

Hur mycket man kan träna är individuellt. Det är din kropp som avgör detta och det är beroende på hur träningen för denna tålighet sker. Sker träningen för sällan eller om den stegras för fort kan önskad effekt utebli eller ökade besvär uppstå. Vissa kan öka träningsmängden snabbare än andra och effekten av samma träning varierar från person till person. Fysioterapeuter är specialiserade på medicinsk träning och att anpassa träningen utifrån en patients grad av artros, artrosens belastningstålighet och personens egna intresse och önskemål av träningsformer. Ibland rekommenderar fysioterapeuten kompletterande behandling och hjälp av olika ledskydd, ortoser eller tejpningar för att avlasta och lindra besvär under uppträningsfasen.

Kan man springa / löpträna om man har artros?

Ja, det kan man. Dock inte alla. Det är individuellt och bör provas från fall till fall i samråd med en fysioterapeut. Har man milda artrosbesvär i exempelvis ett knä eller höft där symtomen förvärras av jogging på slät hårt underlag, kan man möjligen fortsätta springa efter vissa korrigeringar. Först bör man alltid prova att förbättra styrkan i benens muskler. Vid knäartros kan man även använda ledskydd som flyttar belastningen från den mest artrosdrabbade ytan i ett knä till den mindre drabbade ledytan. Mer dämpade löparskor, där stötkraften upp i leden från varje stegisättning inte blir lika skarp, kan provas. Man kan göra en filmad löpanalys och se över om ett ändrat löpsteg kan reducera ledbelastningen och man kan också testa att bara springa i skogen eller på särskilt mjuk och varierat underlag. Om inte dessa åtgärder hjälper kan man prova varianter av träning i upprättstående form som längdskidåkning, hockey, bandy, inlines, cross-trainer. Ytterligare snälla former är cykling, rodd och simning.