Hälsporre (plantar fasciit) – hälsmärta hos vuxna

Skribent Daniel Öhlin, leg fysioterapeut
Uppdaterat 2016-09-18
Dela
Gilla

Hälsporre

Hälsporre kallas den skada som drabbar senstråket under foten. Syftet med senstråket är att stödja hålfotens båge och hindra denna att sjunka ihop vid belastning. Vid stillastående och vid varje steg vi tar uppstår dragbelastning i senstråket och dess fästen samt tryckbelastning från underlaget mot fästet i hälbenet. När denna belastning blir för stor uppstår skada och smärta, vilken vanligtvis placerar sig i framkant under hälens inre sida vid gående och stående.

hälsporre ger smärta i under hälen

Symtom på hälsporre

Ont under hälen och i hålfot vid hälsporreSmärtan vid hälsporre placerar sig vanligtvis i framkant och insida under hälbenet eller rakt under hälen. Det kan även göra ont utefter senstråket i hålfoten samt att det kan stråla upp längs insida hälbenet. Om man haft besvären ett tag och börjat belasta foten mer på utsida för att undvika smärta så kan det börja göra ont på andra ställen som t.ex. utsidan av hälen eller utsidan av mellanfoten.
Första stegen på morgonen eller efter vila brukar göra mer ont och efter dessa, när man gått och belastat en stund brukar smärtan avta för att sedan återigen göra mer ont ju mer man står och går under dagen. Många upplever minskade besvär genom att gå mer på framfoten och inte belasta hälen så mycket i steget och det brukar även göra mindre ont att gå i skor än att gå barfota. Ju bättre dämpad skon är eller ju mer uppbyggd den är runt hälen desto mindre brukar det värka vid belastning. Vid stora besvär kan det även göra ont i vila.

Köp hälkopp, inlägg och skor mot hälsporre hos Fyseum.se

Orsak till hälsporre

Hälsporre uppstår då senstråket (plantarfascian) och dess fäste överbelastats. Överbelastningen kommer ofta efter att vi bytt skor och därmed gjort en belastningsförändring eller efter för individen ovanligt mycket stående eller gående. Användande av skor med tunn och stum sula bidrar troligen till uppkomsten av skadan. Vuxna idrottare drabbas också, ofta då de ökat sin träning eller mer plötsligt vid ett speciellt explosivt steg eller landning. Skadan kan även uppstå utan klar orsak.
Första dagarna när skada och smärta uppstår kan inflammation föreligga i vävnaden vilket är en naturlig del i läkningsprocessen. Varför smärta kvarstår efter denna fas är inte helt klart men man kan vanligtvis se vävnadsförändringar i senan och dess fäste som ett tecken på skada. Vanligtvis ses då en förtjockning av vävnaden och/eller ett ökat blodflöde i vävnaden.

Diagnostik vid hälsporre

Diagnosen ställs genom klinisk diagnostik. Vid den kliniska diagnostiken leder anamnesen (skadehistorian) samt vårdgivarens undersökning där leder, muskler, ligament och senor stressas genom olika test oftast fram till rätt diagnos. Vårdgivaren berättar om skadan, hur prognosen ser ut, vilken egenvård du bör göra samt vilka behandlingsalternativ som finns. Vid tveksamhet om diagnos efter den kliniska undersökningen kan radiologisk undersökning (bilddiagnostik; vanligtvis i form av ultraljudsundersökning eller vanlig röntgen) läggas till.

Här bokar du tid för diagnostik vid hälsporre

Egenvård – vad du kan göra själv

Det vetenskapliga underlaget för vilken egenvård som är bäst att göra är tunt, men följande råd kan följas. Om du har hälsporre bör du minska på gående och stående och låta den överbelastade vävnaden återhämta sig. Använd väldämpade skor och undvik att gå barfota. Böj och sträck i tårna samt trampa med fötterna i flera omgångar under dagen för att hålla en bra cirkulation i vävnaderna i området. Håll plantarfascian uppspänd genom att böja upp tårna med handen eller mot en vägg samt stretcha långa och korta vadmuskeln 3 gånger om dagen. Träna tunga långsamma tåhävningar med uppböjda tår. Använd kyla tillfälligt om du har väldigt ont. Du kan även prova att använda receptfria smärtstillande eller inflammationshämmande läkemedel.

Läs mer om egenvård vid hälsporre

Behandling av hälsporre

  • Ortopediska skoinlägg är en mycket vanlig behandling och kan snabbt ge minskade besvär.
  • Ortopediskt hälkoppsinlägg är en relativt ny typ av inlägg som med en djup och styv hälkopp ger ännu bättre stöd och avlastning för hälen.
  • Tejpning av häl och hålfot kan effektivt lindra besvären genom att det stödjer och avlastar hålfot och häl.
  • Stötvågsbehandling är en relativt ny och effektiv behandling som syftar till att minska smärtan och stimulera läkning i vävnaden.
  • Akupunktur kan minska besvären.
  • Specialskor med extra dämpning i sulan leder ofta till direkt minskade besvär och bättre möjlighet att klara stående och gående under utläkningen.
  • Kortisoninjektion.
  • Operation.

Läs mer om behandlingsmetoderna

Prognos

Prognosen är god. Skadan läker vanligtvis ut av sig själv, men det kan ibland ta lång tid – 6-18 månader är inte ovanligt. Egenvård, bra skor samt behandling leder till mindre smärta samt kortare läkningstid.

När kan man börja springa igen?

Det är omöjligt att säga när en unik individs plantarfascia tål löpbelastning igen, men ett generellt råd är att inte springa förrän du varit smärtfri i fyra veckor samt kunnat gå 10 km utan smärta under promenaden eller dagen efter.


Boka tid för vård hos vårdgivare som arbetar med hälsporre