Huvudvärk

Skribent Anton Wiklund, medicinsk skribent
Uppdaterat 2017-09-15
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Huvudvärk

Huvudvärk – spänningshuvudvärk, migrän, cervikogen huvudvärk

Huvudvärk är ett samlingsnamn på all smärta som upplevs i huvud, ansikte och i vissa fall nacke. Det finns många typer av huvudvärk, till exempel huvudvärk av spänningstyp, migrän och den mindre vanliga Hortons huvudvärk. Vad som orsakar huvudvärk är inte helt klart men kan bero på till exempel spänd ansikts- eller nackmuskulatur, stress, synfel eller trauma mot huvudet. Ungefär 90 % av alla kvinnor och 75 % av alla män mellan 20 och 30 år drabbas, regelbundet eller oregelbundet, av någon typ av huvudvärk, men troligtvis har alla människor någon gång upplevt någon form av huvudvärk. Lättare huvudvärk som infaller mindre ofta en en gång per månad behöver vanligtvis ingen behandling men mot allvarligare huvudvärk finns verksam behandling.

Symtom vid huvudvärk

Primär respektive sekundär huvudvärk

Huvudvärk brukar delas in i två grupper. En primär grupp där alla typer av huvudvärk har gemensamt att det inte finns någon organisk orsak till besvären. Till den primära gruppen räknas spänningsrelaterad huvudvärk, migrän och Hortons huvudvärk. Den sekundära gruppen är huvudvärk orsakad på grund av andra faktorer så som till exempel trauma mot huvudet, störning i nackkotpelaren, infektioner, medicinsk överdocering, ej åtgärdat synfel eller psykisk sjukdom.
Huvudvärk, spänningshuvudvärk, migrän

Spänningshuvudvärk

ICD-10: G44.2 Spänningshuvudvärk

Den vanligaste typen av så kallad primär huvudvärk är spänningsrelaterad huvudvärk, även kallad spänningshuvudvärk. Cirka 90 procent av all huvudvärk är spänningsrelaterad huvudvärk och risken att någon gång drabbas av denna varierar i olika studier mellan 30-78 procent. Spänningshuvudvärk innebär ofta en kontinuerlig smärta på båda sidor av huvudet och kan komma vilken tid på dygnet som helst. Smärtan är vanligtvis av tryckande/pressande karaktär och den påverkas inte av vanlig fysisk aktivitet som att promenera eller gå i trappor. Dock är det vanligt att en person vaknar med huvudvärk av spänningstyp som sedan ökar i intensitet och styrka under dagens gång. Den upplevda smärtan vid spänningshuvudvärk är nästan aldrig så kraftig att den väcker någon ur sin sömn.
Det finns två typer av spänningshuvudvärk; episodisk och kronisk.

Episodisk spänningshuvudvärk

Den episodiska huvudvärken varar minst 30 minuter och högst en vecka. Den episodiska huvudvärken kan därutöver delas in i två grupper; frekvent respektive ofrekvent. Då antalet huvudvärksdagar är färre än 12 på ett år och inte inträffar oftare än en gång per månad blir benämningen ofrekvent episodisk spänningshuvudvärk. Denna typ av relativt mild huvudvärk orsakar sällan större påverkan på den drabbades liv. Frekvent episodisk spänningshuvudvärk, vilken däremot kan orsaka påtagligt lidande, blir benämningen då huvudvärksepisoderna inträffar fler än 12 och färre än 180 dagar om året [1].

Kronisk spänningsrelaterad huvudvärk

För att huvudvärken ska anses vara kronisk skall huvudvärksdagarna vara fler än 15 stycken per månad och detta ska pågå under minst tre månader (eller fler än 180 huvudvärksdagar per år). Den kroniska huvudvärken anses vara en allvarlig sjukdom som påtagligt försämrar levnadsstandarden för den drabbade [1].

Migrän

ICD-10: G43.9 Migrän, ospecificerad

Migrän är en typ av huvudvärk som innebär återkommande anfall av kraftig värk som varar i allt mellan 4 till 72 timmar. Smärtan kan kännas som sprängande eller pulserande och behöver inte upplevas komma från samma plats i huvudet varje gång. Illamående, kräkningar och ljuskänslighet är några av symtomen och smärtan blir värre vid fysisk ansträngning eller rörelse av huvudet. Det finns två typer av migrän. Den ena kallas migrän utan aura och ger endast smärta och trötthet. Den andra kallas migrän med aura och innebär att den drabbade upplever diverse symtom innan själva huvudvärken har brutit ut. Dessa symtom kan vara olika synpåverkningar som suddighet, blixtar, dubbelseende eller att halva synfältet försvinner på båda ögonen. Även en stickande känsla i händer och runt mun kan inträffa. Ungefär 20 % av alla migränanfall är så kallad migrän med aura.
Cirka 15 % av män och 18 % av kvinnor får regelbundet migrän. Huruvida man får migrän eller inte påverkas till viss del av ärftlighet. Det är större chans att få migrän om någon i släkten har det.

Hortons huvudvärk

Hortons huvudvärk har likheter med migrän. Smärtan upplevs dock endast i delar av huvudet och då oftast i ena hjärnhalvan eller det ena av ögonen. Ungefär 1 på 1000 har någon gång upplevt Hortons huvudvärk.

Cervikogen huvudvärk – tidigare kallad cervikal huvudvärk

ICD-10: R51.9 Huvudvärk

En annan vanlig huvudvärk är så kallad cervikogen huvudvärk. Orsaken till denna anses komma från någon av nackkotpelarens innerverade strukturer; disken, facettleder, spinalnervrötter (C1-C3) samt perifera nerver. Den cervikogena huvudvärken är oftast ensidig och utgående från nackregionen strålar den upp längs ena huvudsidan mot tinningen och ögat. Den kan ibland även stråla ner mot samma sidas skulderblad. Huvudvärken påverkas av vridning eller sidoböjning av huvudet eller av huvudets position. Huvudvärken skall försvinna inom 3 månader från det att den cervikala orsaken behandlats bort.

Anatomi och fysiologi

Hjärnan i sig har inga nociceptorer (smärtnerver), utan all smärta upplevd inne i huvudet kommer egentligen från nociceptorer i skalpmuskulaturen, hjärnhinnor eller stora blodkärl. Smärtor i den främre skallgropen registreras av ögonnerven – nervus ophthalmicus och visar sig ofta som smärta i pannan eller kring ögonen. Den bakre skallgropen innerveras främst av spinalnerver från cervikalrötterna vilket leder till att smärta där visar sig som smärta främst i bakhuvud och nacke. Huvudvärk kan upplevas som både extra- och intrakraniellt (ytlig respektive djup, dvs. inne i huvudet) genom refererad smärta förmedlad av trigeminusnerven.

Orsak till huvudvärk

Det är inte säkerställt exakt vad det är som rent tekniskt orsakar huvudvärk. Men det kan bero på bland annat spända muskler i ansikte och tinningar, störningar i kotpelaren, stress, annan sjukdom som till exempel förkylning, nervpåverkan eller en tillfällig kemisk obalans i hjärnan. Vätskebrist eller överkonsumering av alkohol är dock kända orsaker till huvudvärk. Spända käk- eller tuggmuskler eller omedvetet bitande (eller tandgnisslande) under nattetid är en annan relativt vanlig orsak. Tumörer som trycker på hjärnan kan i vissa fall vara en orsak till huvudvärk. Även vissa läkemedel kan orsaka huvudvärk, till exempel serotoninupptagshämmare och kalciumantagonister.

Vilka får huvudvärk?

Alla människor i vuxen ålder har troligtvis upplevt huvudvärk någon gång under sitt liv. Barn har en något mindre tendens till att drabbas av huvudvärk. Huvudvärk och framförallt spänningshuvudvärk är vanligast hos personer i åldrarna 20 till 30 år. 90 % av alla kvinnor och 75 % av alla män i dessa åldrar uppger att de får huvudvärk mer eller mindre regelbundet. Vid ökad ålder minskar huvudvärken och efter 70 år upplever bara 50 % av kvinnor och 25 % av män att de regelbundet drabbas av huvudvärk.

När och var ska jag söka hjälp

Det flesta typer av huvudvärk är oftast ofarliga. Har man ont i huvudet med liknande symtom som man tidigare har haft är chansen mycket liten att det är något allvarligt. Man behöver inte söka vård för vanlig huvudvärk av mild och sällan återkommande karaktär.

Du bör söka till läkare om du:

Får väldigt plötslig huvudvärk och samtidigt, får talsvårigheter, säckar ihop, får hög feber, uppvisar prickar på huden, tappar känsel i någon kroppsdel, kräks eller svimmar av. Man ska även uppsöka läkare om huvudvärken har suttit i längre än en vecka, om huvudvärken har ökat kraftigt i intensitet eller om den har uppkommit efter ett slag mot huvudet.

Sök fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor:

Om din huvudvärk anses vara spänningsrelaterad, cervikogen, stressrelaterad eller bero på felaktig hållning. Först görs en undersökning där syftet är att bedöma den sannolika orsaken till huvudvärken och du får information om egenvård och erbjuds lämplig behandling.

Ergonom

Du bör även kontakta ergonom om huvudvärken relateras till felaktig arbetsbelastning.

Behandling av huvudvärk

Olika typer av behandling förekommer för de olika typerna av huvudvärk. Vanliga behandlingar är;

  • Mobilisering, manipulation och traktion av nackkotpelaren och omkringliggande vävnader
  • Träning
  • Stretching
  • Stresshantering och avspänning
  • Akupunktur
  • Triggerpunktsbehandling
  • Massage
  • Förbättrad ergonomi
  • Läkemedelsbehandling
  • Injektionsbehandling
  • Operation

Behandling vid spänningshuvudvärk

Vid spänningsrelaterad huvudvärk används olika behandlingsmetoder för att lindra eller bota besvären; akupunktur, manipulation av ryggkotpelaren, mjukdelsmobilisering (massage), traktion, stresshantering och avspänningsövningar.

Spinal manipulation som behandling mot spänningshuvudvärk

Resultaten av en review-artikel från 2012 talar för att spinal manipulation vid spänningshuvudvärk är mer effektiv än; läkemedel (mediciner), spinal manipulation med placebo, ordinär/konservativ behandling eller ingen behandling alls, men man säger också att man utifrån materialet inte säkert kan säga att så verkligen är fallet [2].
I en review-artikel från 2001 där man försöker tolka resultaten av den samlade forskningen om behandling vid kronisk huvudvärk drar man slutsatsen att spinal manipulation (manipulation av kotpelaren) verkar ha en bättre effekt än massage samt likvärdig effekt som vanligen ordinerad medicin vid spänningshuvudvärk och migrän [3].

Akupunktur som behandling mot spänningshuvudvärk

Akupunkturbehandling vid värk
Akupunktur anses vara en mycket säker behandlingsmetod vid spänningshuvudvärk och den stöds av forskningen.
I en review-artikel från 2009 där man sökte bedöma vilken effekt akupunktur har mot spänningshuvudvärk fann man att huvudvärksfrekvensen, det vill säga hur ofta man drabbades av huvudvärk, minskade under följande 3 månader då akupunktur gavs i tillägg till den rutinmässiga vården vid akut huvudvärk. Man fann även en liten minskning av återkommande huvudvärk som resultat av akupunkturbehandling då man jämförde akupunkturbehandling med olika typer av icke verksamma behandlingar. Akupunktur verkar dock inte vara bättre än sjukgymnastik, massage eller träning [4].
Akupunktur med el-stimulering verkar bättre minska antalet huvudvärksdagar samt styrkan på huvudvärken än akupunktur utan el-stimulering, vid spänningsrelaterad huvudvärk [5].

Behandling vid cervikogen huvudvärk

Vid cervikogen huvudvärk används framför allt mekaniska åtgärder i syfte att påverka den bakomliggande orsaken. Behandlingen består vanligtvis av upprepade egenövningar vilka du och vårdgivaren arbetat fram tillsammans samt mobilisering, manipulation eller traktion av kotpelaren och dess vävnader. Massage, triggerpunktsbehandling, akupunktur och stretching kan även förekomma. Ibland kan injektionsbehandling sättas in och endast i sällsynta fall leder skadan till operation.

Behandling vid migrän

Om patienten beskriver migränliknande symtom kan en så kallad migrändagbok föras där syftet är att patienten skall lära sig att upptäcka tidiga symtom på migrän och därför kunna vidta åtgärder i ett tidigt skede av anfallet. Det är till exempel vanligt att huvudvärk uppstår efter stress, annan påfrestning eller överanvändning av analgetika (smärtstillande läkemedel). Om det senare är fallet gör läkaren en nyanpassning av dessa läkemedel för att få bukt med bieffekten.

Akupunktur som behandling mot migrän

Slutsatsen av en review-artikel publicerad 2009 vilken granskade studier som undersökte effekten av akupunktur mot migrän var att akupunktur anses vara minst lika effektiv som, eller möjligen mer effektiv än läkemedelsbaserad förebyggande behandling vid migrän. Akupunktur har dessutom färre biverkningar [6].

Annan behandling

Om huvudvärken är orsakad av till exempel stress är stressrelaterade åtgärder rekommenderat. Vissa sjukgymnaster specialiserade på området kan erbjuda stresshanteringsmetoder där du deltar antingen i grupp eller individuellt.

Egen behandling – vad du kan göra själv

Vid spänningsrelaterad huvudvärk lindrar oftast receptfria läkemedel och det tar ibland bort värken helt. Vid migrän kan receptfria läkemedel lindra smärtan men i vissa fall kan smärtan vara så stark att behandling bör sättas in, se ovan gällande behandling vid migrän.
Det bästa man kan göra är att försöka förebygga huvudvärken. Eftersom stress och spändhet är orsaker till huvudvärk är det viktigt att lära sig minska på detta genom ökad kroppsmedvetenhet och genom att slappna av. Även god sömn och ett hälsosamt födointag anses kunna minska huvudvärksanfallen. Att arbeta i skonsammare arbetsställningar där ryggens och nackens normala kurvatur bibehålls samt att ha bra belysning när man läser kan förebygga huvudvärken. Att kolla upp eventuella synfel och skaffa rätt styrka på glasögon eller linser hjälper också.

Referenser

  • [1] Olesen J. The international Classification of Headache Disorders, 2nd edition. Cephalalgia 2004 (suppl 1) vol 24, p9-160.
  • [3] Bronfort G et al. Efficacy of spinal manipulation for chronic headache: A systematic review. Journal of Manipulativ and Physiological Therapeutics 2001.
  • [2] Pozadski P, Ernst E. Spinal Manipulation for Tension-type headaches: A Systematic Review of Randomized Controlled Studies. 2012.
  • [4] Linde K et al. Acupuncture for Tension-Type Headache: Review. Cochrane Database of Systematic Reviews [1361-6137] 2009.
  • [5] Davis A M et al. Acupuncture for Tension-Type Headache: A Meta-Analysis of Randomized, controlled studies. The Journal of Pain 2008.
  • [6] Linde K et al. Acupuncture for migraine prohylaxis: Review. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 1.
  • Ekbom K, Waldenlind E. Huvudvärk. I: Aquilonius SM, Fagius J. red. Neurologi. 4:e upplagan. Liber AB 2006.
  • Behandling av migrän – Behandlingsrekommendation. www.lakemedelsverket.se
  • Digre KB. Headaches and other head pain. I: Goldman L, Ausiello D, red. Cecil Medicine. 2011.
  • Hasselström J, Jägervall M, Waldenlind E. Huvudvärk. I: Läkemedelsboken. 2011.

Vårdgivare som arbetar med huvudvärk