Muskelbristning

Skribent Mikael Boije af Gennäs, leg. fysioterapeut
Uppdaterat 2018-03-28
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Muskelbristning

Muskelbristning och sträckning

Muskelbristning kan vara en lindrig sträckning eller mer omfattande i form av partiell eller total ruptur. Muskelbristningar kan drabba alla muskler i kroppen men är vanligare i muskler som går över två leder till exempel hamstrings (baksida lår) och vaden. En muskelbristning uppstår då muskeln utsätts för en stor kraft och resulterar i att muskelns fibrer går sönder. Det kan vara genom att muskeln spänns och drar ihop sig (kontraheras) i ett utsträckt läge eller genom ett trauma eller slag mot muskeln.

Symtomen är lokal smärta och svaghet i muskeln. Ofta resulterar bristningen i en blödning i muskeln, vid större muskelbristningar är det vanligt med ett hematom, ett blåmärke.

Behandling vid muskelbristning består initialt av det akuta omhändertagandet PRICE/POLICE. I en subakut fas är det viktigt att belasta muskeln för att återställa funktion och styrka samt minska risken för ärrbildning, vilket kan vara en orsak till återfall.

Muskelbristning och sträckning

Symtom vid muskelbristning

  • Huggsmärta vid skadetillfället, ibland kan bristningen höras
  • Smärta då muskeln spänns
  • Muskelstramhet
  • Svaghet
  • Ömhet vid tryck
  • Ibland muskelkramp i närliggande muskelpartier
  • Blåmärke

Skadan debuterar vanligen som en huggsmärta vid en rörelse eller sträckning, det är också vanligt att man hör att muskeln brister.

Graden av symtom varierar sedan beroende på omfattningen av skadan. Vanliga symtom är smärta då muskeln spänns, muskelstramhet, svaghet och ömhet vid tryck. Omkringliggande muskelfibrer kan ibland gå i kramp. Ofta uppstår ett blåmärke som följd av den blödning som muskelbristningen resulterar i. Vid svårare muskelbristningar är smärtan påtaglig, det är svårt att belasta muskeln samt att svullnad och ett kraftigt blåmärke uppstår.

Vid en muskelruptur där hela muskeln går av, en så kallad total muskelruptur, är förvånansvärt nog smärtan ofta lindrig, men det går inte att generera någon kraft i muskeln. Vid en muskelruptur är blödningen ofta omfattande och området svullnar upp.

Prognos vid muskelbristning

Muskelbristning har en god prognos med utläkning inom 3-16 veckor. Det akuta och subakuta åtgärderna kan korta läkningstiden med flera dagar. Återgång till sport eller aktivitet bör baseras på styrkan i muskeln. 90% av styrkan jämfört med den icke-skadade sidan bör eftersträvas innan återgång.

Muskelbristning i vaden, framsida lår och baksida lår medför dessvärre en hög risk för återskada. Det kan därför vara viktigt att genomgå en rehabperiod för att stärka upp muskulaturen och åtgärda bakomliggande orsaker till skadan. Extra viktigt är det med rehabilitering om du är idrottsaktiv och planerar att återgå till idrott.

Behandling vid muskelbristning

Rehabilitering

Muskelbristning behandlas framför allt genom rehabträning som börjar på en relativt låg belastningsnivå och därefter successivt ökar. Syftet med rehabträningen är att påskynda läkning, öka styrka och minska risken för återskada.

Vanligen avråds stretching då detta kan leda till att muskeln skadas på nytt i det akuta stadiet. Det är däremot viktigt att kontrahera (spänna) muskeln även i det tidiga skedet för att öka cirkulation, minska ärrvävnad samt bibehålla styrka så gott det går.

Injektionsbehandling

Kortisoninjektioner avråds generellt vid muskelbristning på grund av att kortisonet har en nedbrytande effekt på muskelfibrerna. En studie har visat på att behandling med så kallad Platelet-Rich Plasma (PRP) påskyndar läkning vid en muskelbristning. Vid jämförelse mellan tid till återgång till idrott mellan PRP-injektion och rehabträning så noterades däremot ingen skillnad.

Andra behandlingsalternativ

Det finns flera behandlingsmetoder som används av terapeuter men där effekten kan varierar. LLLT-behandling (laserbehandling) samt elektrisk stimulering av muskulaturen har i studier varierande resultat från positiv effekt till ingen effekt alls. Att applicera värme på det skadade området har visats kunna förlänga läkningsperioden och rekommenderas inte.

Perkutan elektrolys (EPTE), en relativt ny behandlingsmetod, som kan vara gynnsamt i det subakuta skedet av en muskelbristning. Effekterna av EPTE är dock inte fastställda.

Tvärfriktionsmassage används av vissa vårdgivare, detta är dock främst ett alternativ om smärtan är så pass påtaglig att det gör för ont att själv spänna (kontrahera) muskeln. Tvärfriktionsmassage kan då bidra med mobilisering av fibrerna vilket anses påskynda läkning och motverka ärrbildning.

Egenvård vid muskelbristning

Vid skador där ett trauma föreligger är det viktigt med ett korrekt akut omhändertagande. Modifierad aktivitet, kyla, kompression och högläge, så kallad PRICE/POLICE-regim, rekommenderas alltid vid akuta skador. De första en till två dagarna efter en muskelbristning är det viktigt med avlastning för att undvika förvärrande av skadan.

Redan efter den första dagen är det bra att börja med rehabträning. I det tidiga skedet innebär det lätta kontraktioner av muskeln i en avlastad position. Vid till exempel skada på vadmuskeln innebär det att sitta med ett böjt knä och aktivt spänna vadmuskeln utan motstånd.

I ett senare skede är målet att påbörja kontraktion med stegrande motstånd. För vadmuskeln kan det vara att börja med sittande tåhävningar och efter att smärtan tillåter börja med tåhävningar i stående och till slut tåhävningar på ett ben, och så vidare.

Så här ställs diagnosen

Diagnostik vid muskelbristning bygger på sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Mycket sällan behövs någon teknisk undersökning, som till exempel ultraljud eller magnetkamera, för att säkerställa diagnos. Däremot kan dessa verktyg användas för att utvärdera omfattningen av skadan vilket kan vara av intresse om operation övervägs.

När och var ska man söka vård

Efter ett trauma där en svullnad uppstår inom minuter och det inte går att belasta kroppsdelen är det viktigt att uppsöka vård på akutmottagning eller närakut för att utesluta fraktur.

Vid en kraftig muskelbristning med ett stort hematom och oförmåga att spänna muskeln kan det finnas misstanke om en genomgående muskelruptur eller så kallad avulsionsfraktur. I dessa fall är det viktigt med ortoped konsultation.

Vid övriga fall kan man börja med egenvård och känner du dig osäker och vill ha hjälp skall du kontakta en fysioterapeut. Om smärta, muskelsvaghet och nedsatt funktion kvarstår efter en vecka rekommenderas att söka fysioterapeut för att få hjälp med optimal belastning och rehabilitering.

När kan jag återgå till min idrott?

Normal utläkningstid vid muskelbristningar varierar mellan 3-16 veckor beroende på lokalisation och omfattning. Återgång till idrott bör dock alltid baseras på funktion i muskeln snarare än tiden. Det innebär till exempel att muskelstyrkan ska vara lika på båda sidor och att löpning ska kunna utföras utan hälta eller obehag. En fysioterapeut kan hjälpa med vägledning inför återgång till aktivitet genom skräddarsydda funktionella test som avgör om det är säkert att återgå till just din idrott.

Orsaker till muskelbristning

En muskelbristning uppstår som följd av att en muskel utsätts för en stor kraft som leder till att muskelfibrerna går sönder. Detta är vanligast vid en kraftig kontraktion av muskeln samtidigt som den är utsträckt. Muskelbristning är vanligare i underkroppen och specifikt i muskler som överbryggar två leder. Exempel på sådana muskler är den ytliga vadmuskeln (gastrocnemius) och baksida lår (hamstrings). Muskelbristning kan även uppstå vid ett direkt våld mot muskeln, dessa kallas då för kontusionsbristning, kontusionsskada eller lårkaka.

Riskfaktorer för muskelbristning, som går att påverka:

  • Ökad träningsvolym
  • Muskeltrötthet (vanligare i slutet på ett träningspass)
  • Felaktig biomekanik

Riskfaktorer som inte går att påverka:

  • Tidigare muskelbristning
  • Ålder (högre ålder leder till ökad risk för muskelbristning på grund av att elasticiteten i muskeln minskar)

Vilka drabbas av muskelbristning

Muskelbristning är framför allt kopplat till idrott och motion och är mer frekvent förekommande i underkroppen. Skador i vad, baksida och framsida lår uppstår framför allt vid explosiv aktivitet som sprint, hopp och snabba inbromsningar eller vid riktningsändring.

Muskelbristning är således vanligt i idrotter som:

  • Friidrott
  • Fotboll
  • Handboll
  • Tennis
  • Ishockey (kontuisionsbristing t.ex. lårkaka)

Differentialdiagnoser

Det finns flera andra skador som kan debutera akut och med kraftig smärta och svullnad. Det är viktigt att utesluta allvarligare skador som fraktur eller djup ventrombos.

  • Fraktur
  • Ledbandsskador
  • Senruptur
  • Djup ventrombos

Referenser

Brooks JH, Fuller CW, Kemp SP, Reddin DB. Incidence, risk, and prevention of hamstring muscle injuries in professional rugby union. Am J Sports Med 2006; 34:1297.

Campbell JT. Posterior calf injury. Foot Ankle Clin 2009; 14:761.

Cloke D, Moore O, Shah T, et al. Thigh muscle injuries in youth soccer: predictors of recovery. Am J Sports Med 2012; 40:433.

Croisier JL. Factors associated with recurrent hamstring injuries. Sports Med 2004; 34:681.

Delgado GJ, Chung CB, Lektrakul N, et al. Tennis leg: clinical US study of 141 patients and anatomic investigation of four cadavers with MR imaging and US. Radiology 2002; 224:112.

Gallo RA, Plakke M, Silvis ML. Common leg injuries of long-distance runners: anatomical and biomechanical approach. Sports Health 2012; 4:485.

Hallén A, Ekstrand J. Return to play following muscle injuries in professional footballers. J Sports Sci 2014; 32:1229.

Murphy DF, Connolly DA, Beynnon BD. Risk factors for lower extremity injury: a review of the literature. Br J Sports Med 2003; 37:13.

Orchard JW. Intrinsic and extrinsic risk factors for muscle strains in Australian football. Am J Sports Med 2001; 29:300.