Tinnitus (oljud i öron)

Skribent Axel Öhlin, läkarstudent
Uppdaterat 2014-08-12
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Tinnitus (oljud i öron)

Tinnitus – oljud i öronen

Tinnitus är ett ljud av en mängd olika arter som i absoluta majotiteten endast uppfattas av den egna personen och är att betrakta som ett symtom som visar på andra, underliggande skador eller sjukdomar. Tinnitus framkommer ofta i samband med nedsatt hörsel och cirka tre av fyra med hörselskador lider av tinnitus. Tinnitus är vanligare bland äldre och andra särskilt utsatta personer är de med yrken eller fritidssysselsättningar som innebär utsättning för höga ljudvolymer. Även om tinnitus för de allra flesta aldrig kommer försvinna är det många som lär sig leva med sin tinnitus och det finns en mängd olika behandlingsmetoder för att minska de upplevda störningsmomenten.

Symtom vid tinnitus

Tinnitus är ett ljud som endast uppfattas av den egna personen, undantaget den ovanliga typen objektiv tinnitus, se nedan. Tinnitus kan ta sig många uttryck, till exempel som pip, brus, sus eller brummande. Det allra vanligaste är att personer med tinnitus upplever ett högfrekvent ljud som under dagens gång kan variera mellan de olika av de tidigare nämnda ljuduttrycken. Tinnitus kan vara ett temporärt problem som går över efter några minuter eller vara kroniskt och hålla i sig hela livet ut. Tinnitus anses vara kronisk om den varat oavbrutet i mer än två år. Dock behöver tinnitus som är klassad som kronisk inte betyda att behandling inte fungerar.
Tinnitus är inte att se som en sjukdom eller en skada i sig utan bör betraktas som ett symtom för andra underliggande sjukdomar eller skador.

Det finns två typer av tinnitus. Subjektiv tinnitus är den absolut vanligaste och är den typ där ljuden som hörs, endast uppfattas av den egna personen.
Objektiv tinnitus är mycket ovanlig och den stora skillnaden mot den vanliga subjektiva formen är att även andra människor kan höra ljuden som den drabbade hör.

Anatomi

Örat består av flera olika rörliga delar. Ljudvågor i luften fångas upp av ytterörat, går vidare genom trumhinnan längs hammaren, städet och stigbygeln för att skapa vibrationer i basilarmembranet i innerörat. Där omvandlas sedan de mekaniska vibrationerna till nervimpulser av cilier i snäckan (cochlean) till de ljud vi hör.

Orsak till tinnitus

Tinnitus är en ett symtom som ännu saknar en större förståelse och det är inte helt klarlagt vad det är i kroppen som orsakar tinnitus, men det är troligt att många delar av det centrala nervsystemet (CNS) har en inverkan.
Här är andra faktorer som anses kunna orsaka eller bidra till tinnitus:

  • Nedsatt funktion i perifera delar av nervsystemet i örat
  • Inflammationer eller infektioner på innerörats nervsystem eller i övriga örat
  • En längre tids vistelse i miljöer med hög ljudvolym
  • Enstaka tillfällen då man blivit utsatt för extremt hög volym
  • Nedsatt hörsel
  • Hörsleskador
  • Ökad muskelspänning i nacke och käke
  • Hos personer utsatta för stress eller som lider av depression kan tinnitus uttrycka sig kraftigare än hos andra individer som är fria från dessa tillstånd.

Vilka får tinnitus?

Eftersom tinnitus orsakas av höga ljudvolymer samt av nedsatt hörsel, vilket är en naturlig konsekvens av vårt åldrande, kan alla få tinnitus. Cirka 10 – 15 % av alla i Sverige har eller har haft tinnitus och av dem är det cirka 100 000 som har så svår tinnitus att den påverkar vardagen.

Personer med vissa yrken eller fritidssysselsättningar har en ökad risk att få tinnitus. Till exempel lärare som utsätts för höga volymer i klassrummen och musiker som spelar hög musik och inte har tillräcklig skyddsutrustning.

Tinnitus drabbar i större utsträckning personer med nedsatt hörsel och ålder är således en vanlig orsak till tinnitus då en mängd av hörselcellerna dör med stigande ålder.

Hörselskador som trauma mot örat och medärvd otoskleros leder till ökad risk att drabbas och cirka tre av fyra personer med hörselskador har tinnitus.

Personer med tinnitus som minskar under nattsömn för att sedan bli intensivare i anslutning till uppvakning har troligtvis en tinnitus som beror på någon form av spänning i käke eller nacke.

Så här ställs diagnos

Det är vanligt att tinnitus är ett symtom på hörselnedsättning, smärta i rygg och nacke eller spända käkmuskler och därför görs hörselundersökning och en kroppsundersökning. Det är sällsynt att orsaken till tinnitus är av livshotande art, till exempel en tumör, men det är viktigt att symtom på detta fångas upp under den utförliga patientanamnesen och undersökningen. Vid undersökningen tar man reda på om det föreligger en hörselnedsättning eller inte eftersom detta påverkar den efterföljande behandlingen.
Tinnitus är ett självupplevt symtom och därför finns ingen skala för hur stark eller svag tinnitus är hos en enskild patient. På grund av detta finns det inte heller något sätt att se hur påverkad en person blir av sin tinnitus. En person med låg upplevd volym ringandes i öronen kan till exempel ha svårt att sova, vilket innebär stort lidande, medan en annan person med mycket högre upplevd volym i öronen inte alls behöver påverkas lika kraftigt. Allt beror på hur personen själv upplever och hanterar sin tinnitus.

När och var skall jag söka hjälp?

Man bör söka vård när tinnitus påverkar vardagslivet till en sådan grad att man får svårt att koncentrera sig eller har svårt att sova. Har man tinnitus på det ena örat som inte går över på ett par veckor bör man också söka vård. Även tinnitus som förvärras vid stress, oro, ångest eller muskelspänning och inte heller den går över på några veckor bör undersökas.

Första steget är att gå till en vårdcentral för att göra en första bedömning av din tinnitus. Vårdcentralen kan sedan hänvisa dig vidare till en hörselmottagning där vidare utredning om din tinnitus görs och därefter är det vanligt att besöka till exempel en sjukgymnast för att få hjälp med ytterligare information och behandling.

Prognos vid tinnitus

Det är viktigt för personer med tinnitus att förstå att tinnitus kanske aldrig försvinner helt, men med information, behandling och med tidens hjälp brukar symtomen minska och livskvalitéten öka. Många finner också att symtomen går över av sig själv till slut. Antingen försvinner tinnitus, även om det är mindre troligt, eller så har patienten lärt sig leva med sina symtom och har därför slutat tänka på sin tinnitus. När man pratar om tinnitus verkar det som att tiden, i alla fall delvis, läker sår.

Behandling

Kunskap hjälper!

Det är viktigt att personer med tinnitus får information och förståelse för tinnitus och vilka behandlingsmetoder som finns. Vissa vårdgivare erbjuder gruppinformation anpassad för dem med hörselnedsättning och tinnitus respektive för dem med tinnitus utan eller med mild hörselnedsättning.

Kognitiv beteendeterapi – KBT

Är den behandlingsmetod som allmänt anses vara den som har bäst effekt för att lindra symtomen. Det handlar om att förstå och lära sig hantera sin tinnitus och få bort de negativa känslorna förknippade med symtomen.

Akupunktur

Det finns skilda åsikter i en mängd olika studier om huruvida akupunktur har någon effekt på tinnitus eller inte. Men de flesta resultat visar på att akupunktur faktiskt kan hjälpa att lindra effekterna av tinnitus och det kan det vara en god idé att testa och se om det hjälper. Det är olika för olika individer hur många sessioner som kan behövas men det behövs generellt sett mellan fem och tio träffar för att märka skillnad.

Avslappning och massage

Avslappningsövningar och massage hjälper för att lära sig att ta det lugnt och hantera sin tinnitus. Avslappning är även bra för att förhindra en förvärrning av tinnitus då detta kan ske vid stress.

TRT – Tinnitus retraining therapy

TRT är en metod som går ut på att vänja patienten vid sin tinnitus genom att göra symtomet till en vardaglig företeelse. Patienten får en apparat att sätta i örat några timmar om dagen som spelar upp ett ljud som skall, så att säga, dränka ut eller blanda ut tinnitus så att det blir mer behagligt. Målet är att patienten skall bli så van vid det nya ljudet att tinnitus på samma sätt accepteras som ett normaltillstånd.

Elektronisk behandling

En elektronisk puls som stimulerar cochlean simulerar spontana nervsignaler i örat och kan därigenom minska tinnitus effekt.

Hörapparat

Personer med tinnitus och nedsatt hörsel bör få hörapparat. Hörapparaten förstärker andra ljud och minskar upplevelsen av tinnitus.

Egenbehandling

Att ta det lugnt och lära sig att hantera stress är en god grund att ha för att kunna förminska sin påverkan av tinnitus. Motion kan ha en positiv påverkan på flera underliggande orsaker till tinnitus och kan därför även ha god påverkan på tinnitus.
Om tinnitus är så svår att den påverkar nattsömnen upplever många att det underlättar att ha på en ljudkälla på låg volym i närheten av sängen. Om ljudet skall vara entonig eller inte är för varje individ att bestämma vad som är bäst.

Kan tinnitus undvikas eller förebyggas?

Tinnitus kan förebyggas genom att vara försiktig med höga ljud, även om det bara är temporärt samt skydda sina öron om man vet med sig att man är känslig. Om man vet med sig att man har varit utsatt för högt ljud, hör små ringningar, har lock för öronen eller hör illa är det klokt att vila sin hörsel och inte utsätta sig för onödiga ljud.

Referenser

  • Byung In Han, Ho Won Lee, Tae You Kim, Jun Seong Lim och Kyoung Sik Shin. Tinnitus: Characteristics, Causes, Mechanisms, and Treatments. 2009.
  • de Azevedo RF, Chiari BM, Okada DM och Onishi ET. Impact of acupuncture on otoacoustic emissions in patients with tinnitus.
  • Mehrdad Rogha, Mehran Rezvani, och Ali Reza Khodami. The effects of acupuncture on the inner ear originated tinnitus.
  • M Hawthorne och S O’Connor. The psychological side of tinnitus.
  • Jastreboff PJ, Jastreboff MM. Tinnitus Retraining Therapy (TRT) as a method for treatment of tinnitus and hyperacusis patients.

Vårdgivare som arbetar med tinnitus