Tumbasartros – artros i tummen

Skribent Eva Deurloo, leg. fysioterapeut
Uppdaterat 2016-02-06
Dela
Gilla

Tumbasartros – artros i tummen

Tumbasartros är en form av ledsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet men även yngre kvinnor och män drabbas. Förekomsten ökar med åldern.

Kroppens leder är täckta med ett lager brosk som fungerar som stötdämpare och underlättar glidning mellan ben. Med tiden luckras detta lager upp och tunnas ut – artros utvecklas. En tidigare skada i en led kan påskynda förloppet. Vid tumbasartros är det leden mellan tummens mellanhandsben (metakarpalbenet) och det lilla handledsbenet (trapezium benet) som drabbas. Leden sitter vid tumroten där tummen sitter fast i handleden. Närliggande leder kan också drabbas. Många som har tumbasartros lider också av karpaltunnelsyndrom.

Besvären börjar oftast med smärta och stelhet eller svullnad kring leden. Besvären kommer och går i början men övergår ofta i mer konstanta smärtor. I lindrigare fall går värken att hantera men med tiden kan smärtorna tillta och styrkan i greppet försämras vilket kan leda till problem i vardagen. I svårare fall ger tumbasartros både värk i vila och felställning av tummen. Tummen är viktig för handens funktion och när den inte fungerar på rätt sätt blir det svårt att till exempel skriva, laga mat eller bära kassar.

Tumbasartros behandlas i första hand för att man skall slippa eller minska smärtan. Tidig behandling kan bestå av friktionsmassage av ledkapseln eller utprovning av stödskena för att avlasta och skydda leden kombinerat med läkemedel. I vissa fall får man kortisoninjektion i leden för att tillfälligt lindra värken. Operation kan vara en utväg vid uttalad artros då patienten har konstanta smärtor.

Symtom vid tumbasartros

  • Smärta i tummens bas, vid handleden är det första symtomet. När man försöker föra in tummen mot handflatan mot motstånd gör det ont och det kan vara svårt att sträcka ut tummen ifrån handen (spreta med tummen).
  • Ömhet över leden är vanligt och den kan även vara svullen.
  • Det gör ont när tummen rörs passivt.
  • Så kallade krepitationer (knastrande känsla/ljud) kan förekomma i leden då den trycks ihop i långsgående riktning.
  • Leden kan kännas instabil.
  • Längre fram i sjukdomsförloppet förekommer vilovärk, stelhet och minskat rörelseomfång i tumleden. I långt framskriden tumbasartros kan felställningar förekomma och tummen hålls ofrivilligt tryckt mot handflatan.

Behandling vid tumbasartros

Konservativ behandling kallas den behandling som inte innebär operation. Detta alternativ väljs i första hand. Vid mer uttalade besvär och värk nattetid kan det bli aktuellt med operation.

Behandling i tidigt stadie av artros med lätta besvär

  • Egenvård
  • Friktionsmassage av ledkapseln kan ge smärtlindring
  • Avlastning med tumbasortos

Behandling vid mer uttalade besvär

  • Egenvård
  • Avlastning med tumbasortos
  • Intraartikulär injektion (ledinjektion) med kortison kan dämpa en uppretad led och ge tillfällig lindring
  • Ledinjektion av dextrose (sockerart) samt bedövningsmedel kan hjälpa

Behandling vid uttalad, grav artros

  • Operation

När och var skall jag söka för diagnos och behandling?

Smärta, stelhet och svullnad runt leden är vanligt. Det kan hända att leden låser sig och att styrkan försämras. Besvären kommer och går i början men blir sedan ofta mer konstanta. Det kan vara svårt att utföra vardagliga uppgifter. När man besväras av smärtan och funktionsnedsättningen kan man kontakta en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare. Du behöver ingen remiss till dessa utan väljer själv vilken vårdgivare du först önskar besöka. På vissa orter finns det specialiserade handkliniker.

Så här ställs diagnos

Diagnos ställs genom en klinisk undersökning och patientens berättelse (anamnes). Ofta förekommer smärta, man tappar saker, det är svårt att öppna burkar och vrida kranar. Vid undersökning kan man se svullnad, instabilitet, minskat rörelseomfång och förändringar i ledens storlek och form. Leden kan ömma vid tryck. Felställningar i leden förekommer vid framskriden tumbasartros.

Symtom:

  • Smärta
  • Man tappar saker
  • Svårt att öppna burkar och vrida på kranar

Kliniska tecken:

  • Svullnad
  • Instabilitet
  • Minskat rörelseomfång
  • Förändring av ledens storlek och form
  • Ömhet vid passiv test
  • Ömhet vid tryck
  • Felställning vid framskriden tumbasartros
  • The ”grind test” – axial kompression + rotering – kan framkalla krepitationer

Röntgenfynd:

  • Skleros – ökad täthet
  • Osteofyter – benpålagring på ledytekanter

Typiska patienter är kvinnor som just passerat klimakteriet med smärtbesvär i tumbasen. Eller män med en historia av repetitiva belastande arbetsuppgifter eller tidigare skada eller yngre kvinnor med ledinstabilitet/hypermobilitet, men även andra kan drabbas.

Röntgen är inte nödvändigt för diagnos men kan bekräfta diagnosen och ge information om hur långt fortskriden sjukdomen är. Detta är viktigt inför eventuell operation. Överensstämmelsen mellan röntgenfynd och upplevda symptom är emellertid dålig. Man kan ha förändringar som syns på röntgen och inte ha speciellt ont och tvärtom.

Orsak till tumbasartros

Artros är ingen enhetlig sjukdom utan snarare en kombination av olika sjukliga processer som kan sättas igång av olika orsaker. Det kan även kallas ledsvikt. Ledsvikt är en konsekvens av obalansen mellan de krav som ställs på leden och ledens förmåga att motsvara dessa krav. Artros kan uppstå i en normal led som utsätts för onormala påfrestningar eller efter normal användning av en led, men som av olika anledningar är försvagad.

Tummens basled är speciellt utsatt för artros. Tumbasartros kan vara nedärvd men beror också bero på ökad ålder eller att leden har belastats hårt. Eftersom tummens funktion ställer krav på dess förmåga till rörlighet är tummens basled en ganska ostabil led. Det kan vara så att besvären börjar i denna led för att ett ledband som skall stabilisera leden blir förslappat och för långt med åren så att rörelsemönstret i leden ändras. Anledningen till att fler kvinnor än män drabbas av tumbasartros är att kvinnor tenderar att ha större ledlaxitet (instabilitet) samt små anatomiska skillnader i benets form. Det finns ett samband mellan ledinstabilitet och artrosutveckling.

Det går inte att visa att vissa yrkesgrupper drabbas oftare eller tidigare av tumbasartros, däremot drabbas de som är beroende av rörlighet och styrka i tummen för att klara sina arbeten eller fritidsintressen extra hårt om de får tumbasartros.

Prognos

Viss progression av besvären kan förväntas oavsett behandlingsform. Många patienter har artros förändringar som syns på röntgen men ringa besvär och tvärtom. Det är viktigt att väga samman symptom och fynd. Det finns inget botemedel mot artros men progressionen kan vara olika snabb. Genom ledavlastande åtgärder och/eller operation kan man uppnå smärtfrihet och god tumfunktion under lång tid.

Hur vanligt är tumbasartros?

Tumbasartros drabbar främst kvinnor över 55 år men det är ingen ovanlig sjukdom hos yngre kvinnor eller män heller. Ungefär 20 % av alla kvinnor och 7 % av alla män över 55 år har tumbasartros.
Röntgenförändringar i tumbasens led ses hos cirka 50 % av kvinnor efter klimakteriet men de flesta har inga besvär.

Kan tumbasartros undvikas eller förebyggas?

  • Möjligen kan man fundera över och förändra sina arbetssysslor om man känner till att tumbasartros är vanligt förekommande i släkten och man har ett arbete som innebär monotont eller tungt arbete för tummen.
  • Om man vet att tumbasleden har skadats vid något tillfälle kan det finnas ökad risk för utveckling av artros och kanske skall man då undvika eller minska på monotona och särskilt tunga belastningsmoment för tummen.
  • För lite belastning av en led anses öka risken för artros så en regelbunden träning eller utförande av vardagliga aktiviteter där man får ta i med hand och fingrar kan möjligen minska risken att drabbas?

Differentialdiagnoser

  • Artros efter trauma, ofta efter så kallad Bennettfraktur kan ge liknande smärtbild.
  • STT artros (artros i en närliggande led) kan förväxlas med tumbasartros
  • De Quervains tendinit

Referenser

  • Creamer P, Hochberg M. Osteoarthritis. Lancet 1997;350:503-09.
  • Juel N.(red.). Ortopedisk medicin. Studentlitteratur. 2006.
  • Ombregt L, Bisschop P, J ter Veer H. A System of Orthopaedic Medicine, second edition. Churchill Livingstone. 2003.
  • Dias R, Chandrasenan J, Rajaratnam V, Burke F. Basal thumb arthritis. Postgrad Med J 2007;83:40-43.
  • Swigart C, Eaton R, Glickel S, Johnson C. Splinting in the treatment of arthritis of the first carpometacarpal joint. J Hand Surg 1999;24A;86-91.
  • Batra S, Kanvinde R. Osteoarthritis of the thumb trapeziometacarpal joint. Current Orthopaedicts 2007;21:135-144.
  • BOA registret 20140118 http://www.boaregistret.se/
  • Övningar för att träna handen 20140319 http://www.vetenskapshalsa.se/

Här är vårdgivare som arbetar med tumbasartros

Köp tumbasortos!

Köp tumbasortos!

Rhizoloc tumbasortos

Tumbasortos hos Fyseum.se