fbpx

Shop

Meny

Välj från lista

Kiropraktor, Hälkoppsinlägg (styv hälkopp), Löpanalys, Stressfraktur i foten & Långvarig smärta – Skadekompassen

Din sökning på Kiropraktor, Hälkoppsinlägg (styv hälkopp), Löpanalys, Stressfraktur i foten & Långvarig smärta resulterade i 0 vårdgivare

Hälkoppsinlägg (styv hälkopp)

Hälkoppsinlägg, även kallad hälkopp, är ett styvt, men sviktande specialinlägg med stabil och högt stöd för häl och mellanfot framtaget av idrottsläkaren Ola Wessmark i slutet av 80-talet. Hälkoppsinlägget är vetenskapligt och kliniskt väl beprövat och rekommenderas av det svenska forskarteamet som behandlingsmetod vid hälsmärta hos barn. Studierna visar signifikant tjockare hälkudde, minskad smärta och kortare utläkningstid hos barn med Severs skada. Hälkoppsinlägget rekommenderas även vid hälsmärta hos vuxna då samma goda effekt ses där. Hälkoppsinlägget är mycket effektivt vid Severs skada, hälsporre, plantar fasciit, hälkuddesyndrom och ömma trampdynor.

Löpanalys

Löpanalys innebär att man studerar biomekanik, steglängd, stegfrekvens och studshöjd under löpning. Löparen filmas från olika vinklar och dessa analyseras sedan i slow motion där avvikelser blir mer tydliga. Löpanalys görs oftast med löparen springandes på ett löpband då det är tekniskt svårt att utföra analysen live i löparspåret. Studier visar dock att det är ganska överrestämmande att göra analysen i spåret eller på bandet. Syftet med en löpanalys kan vara att finna en ogynnsam löpteknik. En ogynnsam löpteknik kan innebära ökad risk att drabbas av en löparskada och den anses också kunna vara en bidragande orsak till en befintlig skada. En löpanalys kan även göras för att man önskar förbättra en löpteknik och prestationsförmåge.

Kiropraktor

Långvarig smärta

Stressfraktur i foten

Stressfraktur i foten (marschfraktur)

Stressfraktur i foten, så kallad marschfraktur, uppstår vanligen som följd av överbelastning. Vid upprepad, hög belastning kan det uppstå små sprickor i skelettet vilka kan försämras om ingen avlastning från aktiviteter som provocerar smärtan sker. Stressfrakturer behandlas vanligen med vila och avlastning men utan gips eller rigid ortos. När aktivitet kan utföras utan någon smärta kan successivt ökad belastning påbörjas. Ofta rekommenderas skoinlägg för avlastning och ibland erbjuds laserbehandling eller stötvågsbehandling för att stimulera läkningen. Vanligen drabbas fotens metatarsalben, vilka är de långa rörliknande ben som går från mellanfoten ut till tårna. Stressfrakturer förekommer i störst utsträckning i det andra metatarsalbenet. Individer som ökar sin träningsintensitet snabbt eller ändrar träningsunderlag lider en högre risk.

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar