fbpx

Shop

Meny

Välj från lista

Fysioterapeut, Hälkoppsinlägg (styv hälkopp), Funktionell rörelseanalys, Ont i käkleden, Tennisarmbåge (lateral epikondylit) & Ortopedisk Medicin International (OMI) - basexamen – Skadekompassen

Din sökning på Fysioterapeut, Hälkoppsinlägg (styv hälkopp), Funktionell rörelseanalys, Ont i käkleden, Tennisarmbåge (lateral epikondylit) & Ortopedisk Medicin International (OMI) - basexamen resulterade i 2 vårdgivare

Förslag på djupare filtrering

Hälkoppsinlägg (styv hälkopp)

Hälkoppsinlägg, även kallad hälkopp, är ett styvt, men sviktande specialinlägg med stabil och högt stöd för häl och mellanfot framtaget av idrottsläkaren Ola Wessmark i slutet av 80-talet. Hälkoppsinlägget är vetenskapligt och kliniskt väl beprövat och rekommenderas av det svenska forskarteamet som behandlingsmetod vid hälsmärta hos barn. Studierna visar signifikant tjockare hälkudde, minskad smärta och kortare utläkningstid hos barn med Severs skada. Hälkoppsinlägget rekommenderas även vid hälsmärta hos vuxna då samma goda effekt ses där. Hälkoppsinlägget är mycket effektivt vid Severs skada, hälsporre, plantar fasciit, hälkuddesyndrom och ömma trampdynor.

Funktionell rörelseanalys

Funktionell rörelseanalys är en kvalitativ rörelseanalys med systematisk observation och subjektiv bedömning av människans rörelsemönster utifrån kunskap från kinesiologin, biomekanik och neurovetenskap. I analysen tas fasta på optimalt (ekonomiskt) och avvikande rörelsebeteende. Man studerar hur rörelsen sker och genom fynden definieras rörelseproblemet. Utifrån detta formuleras en behandlingsstrategi i samarbete med patienten.

Ont i käkleden

Smärta, stelhet och knakningar i käkleden kan bero på tänder, muskler, ligament eller meniskskada i käkleden. Meniskskada i käkleden kan göra det svårt att gapa/öppna munnen samt att det kan knaka och knäppa kring leden.

Fysioterapeut

En fysioterapeut är sjukvårdens förstainstans, remissinstans och specialistinstans vid skador och sjukdomstillstånd i rörelseapparaten. Det krävs ingen remiss till fysioterapeut och man kan själv välja vilken sådan man önskar kontakta och boka tid till. En fysioterapeut arbetar med undersökning, bedömning, diagnostisering, behandling och rehabilitering av sjukdomstillstånd i rörelseapparaten. En fysioterapeut är specialiserad inom olika områden som neurologi, reumatologi, ergonomi, fysisk aktivitet och idrottsmedicin, ortopedisk medicin, äldres hälsa, andning och cirkulation, psykosomatiska tillstånd och habilitering och pediatrik. Fysioterapi eller sjukgymnastik är det tredje största vårdområdet efter sjuksköterskor och läkare. Det är en profession som är specialiserad på att förebygga skada och ohälsa samt på att efter skada och sjukdom kliniskt bedöma och diagnostisera tillstånd samt att återfå människor i funktionell rörlighet samt aktivitetsförmåga genom rörelse, behandling och hjälp till egenvård. Första januari 2014 byttes namnet på yrkesgruppen från sjukgymnast och sjukgymnastik till fysioterapeut och fysioterapi.

Ortopedisk Medicin International (OMI) - basexamen

En vårdgivare med OMI basexamen har hög kompetens i bedömning/diagnostisering, behandling och rehabilitering av smärt- och sjukdomstillstånd i rörelseorganen. Det behövs ingen remis till sjukgymnast eller läkare och man väljer själv till vilken sådan man önskar boka tid. Utbildningen OMI (ortopedisk medicin international) är internationell och den är samma för läkare, fysioterapeuter (sjukgymnaster), naprapater och kiropraktorer och löper över ca 4 år. Syftet med utbildningen är att erhålla specialiserade kunskaper i att ställa klinisk diagnos och välja rätt behandling.

Tennisarmbåge (lateral epikondylit)

Tennisarmbåge kallas den överbelastningsskada som drabbar senfästen på armbågens utsida. Skadan leder till smärta kring armbågens utsida då musklerna som lyfter handryggen uppåt belastas. Vid mer uttalade besvär kan det göra ont även vid vila och armen kan göra ont att räta ut. Skadan och smärttillståndet är mycket vanligt och drabbar vanligtvis medelålders personer. Prognosen är god men besvären kan bli långvariga om ingen belastningsförändring görs utan provocerande aktivitet fortsatt bedrivs. Det finns bra egenvård i form av träningsprogram att göra samt att behandling kan hjälpa till att lindra besvär och snabba på läkning.

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar