Injektionsbehandling – kortison, bedövning i Gävle

Injektionsbehandling med lokalbedövning, kortison och Cingal i Gävle

Injektion med lokalbedövning, kortison och Cingal utförs av mig, omi-specialiserad fysioterapeut Viktor Henning, på min klinik Ortopedmedicinska kliniken i Gefle. Nedan förklarar jag hur jag arbetar med injektioner och vid vilka smärttillstånd injektionsbehandling är lämpligt.

För mig är rätt diagnos av yttersta vikt. Jag arbetar utifrån Ortopedisk medicin (OMI), vilket är ett strukturerat system för att undersöka, diagnostisera och behandla rörelseapparaten. I den kliniska undersökningen söker jag efter vilken vävnadsstruktur som är påverkad/skadad för att kunna behandla så specifikt som möjligt.

Diagnostisk injektion – injektion med lokalbedövning

En diagnostisk injektion hjälper mig med detta och används då för att säkerställa en diagnos. Lokalbedövningen ger smärtlindring inom några minuter och kan vara verksam i ca en ½ timma. En injektion med lokalbedövning kan även den ha en bra behandlande effekt. Ofta ges en kombination av lokalbedövningsmedel och kortison i samma spruta, bland annat för att kunna sprida kortisonet i ett större område.

Kortisoninjektion

Injektion med kortison är en vanlig behandling vid flertalet smärttillstånd i rörelseapparaten och ger en dämpning av inflammatorisk reaktion, minskning av svullnad samt att det bryter en negativ läkningsprocess i led och senstruktur, vilket ger en sundare läkning.

Injektionsbehandling är en del av behandlingen och bör alltid kompletteras med andra åtgärder, såsom träning av rörlighet eller förbättrad muskelstyrka.

Vissa sjukdomstillstånd och allergier, intag av vissa läkemedel och andra omständigheter kan göra injektionsterapi till ett olämpligt val av behandling. Vi erbjuder denna behandlingsform först efter att försäkrat oss om att inga sådana omständigheter – så kallade kontraindikationer – föreligger. Trots detta ses ibland biverkningar, men de är i de allra flesta fall milda och snabbt övergående. Mer information om detta ges under besöket.

Så här går injektion med kortison till

Injektionen görs efter en grundlig tvätt med antiseptisk lösning. Oftast gör det inte speciellt ont, men man känner en ömhet i området några timmar efteråt. Det är viktigt att avlasta kroppsdelen där du fått en injektion, ibland upp till två veckor.

Effekten av en kortison injektion märks vanligtvis inom 24-48 timmar och kan lindra under en viss tid eller leda till kvarstående symtomfrihet. Ibland behövs upprepade injektioner för att få till en bestående effekt.

På mottagningen måste du vänta ca 30 minuter efter en injektion, då det finns risk för en allergisk reaktion (anafylaxi) av medicinen (kortison eller bedövningsmedel).

Efterkontroll sker vanligtvis efter ca 14 dagar men kan variera.

Cingal smärtlindring för knäartros patienter

Förutom injektion med bedövningsmedel och kortison så kommer jag att erbjuda patienter med knäartros injektion med Cingal. Det är ett kombinationspreparat med triamcinolonhexacetonid + hyaluronsyra som ges som singeldos. Se www.cingal.com. Den smärtlindrande effekten av en injektion varar som regel i minst 6 månader. Behandlingen kan därefter upprepas vid behov (tidigast 6 månader efter närmast föregående behandling). Behandlingen är främst aktuell för de patienter som inte uppnått tillfredsställande resultat med endast motion, viktkontroll och eventuell antiinflammatorisk behandling.

Vanliga kortisoninjektioner i axel och skulderled.

Kortisoninjektion ges vid olika typer av inflammation i axeln (kapsulit) såsom efter trauma mot axelleden, under skov vid artros eller reumatiska besvär, vid frusen skuldra/axel (frozen shoulder), eller sekundärt efter neurologisk sjukdom, diabetes eller stroke.

Vid följande leder lämpar sig injektion:

• Acromioclavicular led (AC-led) efter trauma mot axel eller efter överbelastning.
• Sternoklavikularled (SC-led) efter trauma eller överbelastning vid degenerativ eller reumatisk artrit.
• Kortisoninjektion vid bursiter (slemsäcksinflammation)
• Subacromial bursit efter överbelastning eller trauma
• Akut bursit (mycket smärtsamt, injektion sker snarast, ingen idè efter 10 dagar)
• Subscapular bursit

Kortison och diagnostisk injektion i fäste för muskel och sena

Vid smärtor från muskel- och senfästen i axel ges ibland kortison injektioner men detta sker restriktivt. Oftast ger jag diagnostiska injektioner med bedövningsmedel vid

• supraspinatustendinopati
• infraspinatus tendinopati
• subscapularis tendinopati
• biceps långa sena

Jag ger även blockad av subscapularis nerven vid frusen skuldra (frozen shoulder) eller hos patienter med rotatorcuffrupturer som inte går att operera.

Vanliga kortisoninjektioner i armbåge

Injektion kan ges vid

• kapsulit i armbågsled vilket kan uppstå vid degenerativa, inflammatoriska eller traumatiska artropatier, efter överbelastning som vid långvarig kompression eller slag
• vid reumatisk artrit
• gikt
• biceps bursit
• olecranon bursit

Vid smärtor från muskelfästen kring armbågen ges ibland kortison injektioner men detta sker restriktivt. Oftast ger jag diagnostiska injektioner med bedövningsmedel vid

• biceps senans infästning
• lateral epikondylit (tennisarmbåge)
• medial epikondylit (golfarmbåge)

Vanliga kortisoninjektioner i handled och hand

Injektioner kan ges vid tillstånd som

• kapsulit i handleden, som vid reumatisk artrit eller efter trauma
• kapsulit i hand såsom inferior (nedre) radioulnarleden och triangular meniscus samt i tum- och fingerleder.
• senskador och senförändringar såsom triggerfinger eller triggertumme och de Quervain´s tenosynovitis.
• Vid Karpaltunnelsyndrom (median nerve compression) kan en injektion med kortison minska svullnad och smärta.

Vanliga kortisoninjektioner kring käken.

Kortison injektion kan ges i temporomandibular leden vid artros, efter trauma, felställning eller vid tandgnissling.

Vanliga kortisoninjektioner i höft

Kortison injektion lämpar sig vid kapsulit i höftled av olika orsaker såsom

• höftledsartros
• reumatiska artrit
• traumatisk kapsulit med nattsmärtor som inte svarar på fysioterapi

Kortisoninjektioner vid olika typer av bursit (slemsäcksinflammation) så som

• Gluteal bursit
• Psoas bursit
• Trokanterbursit
• Ischias bursit.

Vid smärtor från muskelfästen i kring höft ges ibland kortison injektioner men detta sker restriktivt. Oftast ger jag diagnostiska injektioner med bedövningsmedel vid

• adduktor tendinopati
• hamstring tendinopati.

Injektion kan även ges vid Meralgia paresthetica (lateral cutaneous nerv)

Vanliga kortisoninjektioner i knä

Jag ger kortisoninjektioner vid olika typer av ledpåverkan i knäleden såsom

• kapsulit i knäleden
• artros i knä
• reumatisk artrit
• gikt
• efter trauma
• kapsulit i superior tibiofibular leden (oftast efter falltrauma).
• Vid Baker´s cysta kan jag aspirera ut vätskan

Kortisoninjektioner vid olika typer av bursit (slemsäcksinflammation) såsom

• Iliotibial bursa (bursa under iliotibiala bandet som kan vara retad vid löparknä),
• Infrapatterla bursa,
• Pes anserinus bursa

Kortisoninjektioner vid skador i ligament såsom coronary ligament och mediala kollateralligamentet.

• Vid smärtor från muskelfästen i knä ges ibland kortison injektioner men detta sker restriktivt och de strukturer jag sprutar är då  infrapatellar senan och quadriceps expansion.

Vanliga kortisoninjektioner i fot

Kortisoninjektioner kan hjälpa vid olika typer av ledpåverkan i fotled och fot såsom vid

• kapsulit i ankelled
• efter trauma som tex kraftig stukning,
• kapsulit i subtalarleden vanligtvis efter fraktur eller kraftigt trauma. Kan ofta smärta flera år efteråt,
• kapsulit i midtarsalleder och tåleder
• hallux valgus

Kortisoninjektioner vid olika typer av bursit (slemsäcksinflammation) som

• Retro Calcaneal bursit (akilles bursit)
• Subkutan bursit

Kortisoninjektioner vid ligamentskador såsom

• medial deltoid ligamentet
• laterala ligament (FTA)

Vid smärtor från muskelfästen i fotregionen ges ibland kortison injektioner men detta sker restriktivt och då om inte annan intervention hjälper. De vanligaste injektionerna sker då vid

• akilles tendinopati
• peroneus tendinopati
• plantar fasciit

Kortisoninjektioner vid nervinklämning i framfot, som mortons neurom, kan ge omgående lindring.

När ska du inte få en kortisoninjektion?

Du bör inte få en kortisoninjektion om du:

• har en infektion i kroppen
• är allergisk mot bedövningsmedel eller kortison
• känner dig sjuk
• ska opereras
• är gravid
• är under 18 år
• eller om du själv inte önskar en injektion.

Risker med kortisoninjektioner

Du kan få biverkningar men det är sällsynt. Man kan bli röd i ansiktet och på kroppen och känna sig varm i 12-36 timmar. Där injektionen ges kan fettvävnad försvinna och hudens pigment kan förändras. Kvinnor kan få övergående menstruationsrubbningar. Blodsockret går upp hos diabetiker och bör kontrolleras några dygn efter en kortisoninjektion. Den som medicinerar med blodförtunnande medicin kan få blåmärken.

Det finns alltid en risk att få en infektion efter en injektion. Vid lokal värmeökning, svullnad och rodnad som håller i sig 24 timmar, måste du uppsöka vårdcentral eller jourcentral snarast