Benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom)

Skribent Axel Öhlin, läkarexamen
Granskare Daniel Öhlin, fysioterapeut
Uppdaterat 2016-05-19
Dela
Gilla

Benhinneinflammation

Benhinneinflammation är trots namnet inte en inflammation utan en överbelastningsskada på insidan av tibia (skenbenet) där underbenets muskler och senor fäster. Skadan utmärker sig med smärta på underbenets framsida eller insida. Det är den vanligaste kroniska belastningsskadan hos idrottare och står för 6-16% av alla löparskador. Skadan läker vanligtvis ut av vila medan forsatt belastning kan förvärra tillståndet och leda till stressfrakturer. Vanliga åtgärder är korrigering av fotställning med ortopediska skoinlägg, stötvågsbehandling samt friktionsmassage.
Andra namn på denna skada är medialt tibiasyndrom och medialt tibiaperiostit.


Symtom vid Benhinneinflammation

Symtomen vid benhinneinflammation är en dov eller skarp smärta på den nedre hälften av underbenets framsida eller insida i samband med att man belastar det genom exempelvis löpning eller hopp. Ibland kan man känna en viss spändhet och svullnad längs med den inre tibiakanten. I ett tidigt skede av skadeepoken uppkommer smärtan oftast i början av ett träningspass för att sen försvinna under passets gång, och kan sedan komma åter som en ökad känslighet efter träningspasset. Har man däremot dragits med skadan en längre tid kan smärtan sitta i under hela träningspasset och även i vila utan belastning av benet.

Prognos vid benhinneinflammation

Prognosen är god. De allra flesta blir bra utan operation. Man bör räkna med att det kan ta upp till 2-3 månader att bli bra. Egna åtgärder samt behandling kan minska besvären och korta läkningstiden.

Behandling vid benhinneinflammation

I det akuta stadiet bör man vila från provocerande aktivitet och istället belasta sig försiktigt med alternativ träning som exempelvis simmning, vattenträning, cykel eller crosstraining. Daglig töjning av underbenets muskler samt korrigering av felställning i fot och vrist med tillverkning av ortopediska skoinlägg bör göras. Stötvågsbehandling och friktionsmassage är behandlingsmetoder som stimulerar läkning i vävnaden. Akupunktur och laser är andra behandlingsmetoder som erbjuds i vården vid denna skada.

Behandlingsmetoder vid benhinneinflammation

Egenvård – vad du kan göra själv

Att vila från provocerande aktivitet är mycket viktigt. Motionera istället med en träningsform som inte belastar underbenet med stötar. Gärna en aktivitet likt den du vill utföra men som inte leder till framkallande av symtom. Är det löpning du håller på med så kan du prova om crosstrainer funkar och funkar inte crosstrainer heller så kanske rodd eller vattenlöpning gör det. Tänk dig att du ”backar ur” det som retar dina besvär utan att nödvändigtvis vila helt. Att stretcha musklerna på underbenets fram- och baksida kan hjälpa. Du kan prova att byta till skor som är bättre anpassade för din fot rör sig vid belastning. Du kan även prova att ta inflammationshämmande läkemedel även om det inte är frågan om en inflammation.
Alternativa träningsformer kan vara simmning, vattenträning, cykel, crosstrainer, rodd, rullskridskor.

Egenvård vid benhinneinflammation

  • Vila från provocerande aktivitet
  • Alternativ träning som inte framkallar symtom
  • Stretcha (töj) muskler på fram- och baksida underben
  • Se över att dina skor är anpassade efter din fot och löpning
  • Prova inflammationshämmande läkemedel

Egenvård vid benhinneinflammation

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs utifrån de symtom som patienten uppvisar i kombination med information om uppkomsten av smärtan, exempelvis ökad träningsdos eller övergång till hårt underlag samt genom överensstämmande fynd från den kliniska undersökningen hos sjukgymnasten eller läkaren. Det skall föreligga en ömhet eller smärta vid palpation (tryck med finger) över ett område på minst 5 cm längs insidan av tibia (skenbenet). Ibland kan svullnad samt en knottrighet även palperas längs tibias kant. Det är vanligt att drabbade har antingen en något ökad utåtrotation av underbenen eller överpronerade fötter. Diagnosen kan ibland även ställas genom att man utesluter eventuella differentialdiagnoser med exempelvis magnetkamera och mätning av trycket i muskelkompartmenten.

När och var ska jag söka vård?

Om man vilar från aktivitet som retar symtomen så går symtomen ofta över av sig självt efter ett par veckor. Om de inte går över bör man kontakta en fysioterapeut (sjukgymnast).

Skadekompassens redaktion informerar
Vårdgivare som arbetar med benhinneinflammation

Anatomi och biomekanik

Underbenet består av två ben. Det yttre, tunnare benet heter fibula och det inre och större heter tibia (även kallat skenbenet). Från baksidan av tibia fäster muskel Soleus samt tibialis posterior och dessa sträcker sig ner och fäster i fotens hälben respektive navicularben på insidan av mellanfoten samt på tarsalben 2-4 under foten.
Smärtan vid benhinneinflammation kommer från överbelastning av de fibrer, Sharpeys fibrer, som går genom benhinnan och kopplar ihop den inre delen av soleus muskelfascia samt tibialis posterior med skelettet. Vid ökad pronation samt vi ökade utåtrotation av undebenen ökar belastningen på detta vävnadsfäste i tibia varför en sådan fotbild anses kunna bidra till uppkomsten av skadan.

Orsaker till benhinneinflammation

Att denna överbelastningen uppstår kan bero på flera olika saker. Den kanske vanligaste orsaken är att utmattade muskler och senor på grund av en för snabb upptrappning av träning inte klarar av att absorbera de stötar som blir när man springer eller hoppar. En annan orsak är att en för hög belastning av skelettet leder till att benuppbyggnaden blir mindre än bennedbrytningen. Fötter med höga fotvalv är ofta stummare än fötter med normalhöga fotvalv, vilket sämre absorberar stötarna upp i underbenet. Vid varje stegisättning sviktar skenbenet betydligt fram och tillbaks och man kan då förstå att det vid för mycket sådan belastning kan uppstå både skador i fästet mot detta samt små sprickbildningar (stressfrakturer) i det. Fötter med ökad pronation leder till att underbenets muskler översträcks vilket resulterar i ökad belastning i fästet mot tibia och även det kan vara en bidragande orsak. Dessutom kan stelhet och orörlighet i musklerna soleus och gastrocnemicus bidra till utvecklande av skadan.

Benhinneinflammation uppkommer alltså av att man överbelastat underbenet genom mer belastning än det för stunden är tränat för. Överbelastningen kan komma av att man antingen har ökat träningsdosen för snabbt, haft en hög belastningsdos en längre tid, sprungit eller hoppat på hårt underlag eller tränat med dåliga skor som inte passar ens fötter. Sämre anatomiska och biomekaniska förutsättningar kan också öka risken.

Vilka får benhinneinflammation?

Benhinneinflammation drabbar i stor utsträckning motionärer och idrottare som springer och hoppar. Personer som pronerar, har höga fotvalv, är plattfotade eller överviktiga är i riskzonen. Även personer med något ökad utåtrotation av underbenen tenderar att drabbas oftare. Ca 4-35% av atleter och militärer lider av denna skada.

Kan benhinneinflammation undvikas eller förebyggas?

  • Möjligen kan stötabsorberande skoinlägg minska risken att drabbas av skadan [1]
  • Trappa upp träningsdosen långsamt.
  • Undvik att springa eller hoppa på hårt underlag.
  • Se till att du har löparskor som framför allt är sköna, men möjligen bör de också kompensera för om du  pronerar, har höga fotvalv eller är plattfotad.
  • Stärk vadmusklerna på underbenets framsida och baksida och stretcha både framsidans och vadens muskler.

Differentialdiagnoser

Utöver benhinneinflammation finns det fler orsaker till smärta i underbent, bland annat kroniskt kompartmentsyndrom, nervklämning, stressfrakturer och blodpropp i underbenet. Vid stressfraktur i tibia brukar det vid enbenshopp uppstå en punktformigt lokal smärta, till skillnad mot vid benhinneinflammation då en mer diffus smärta uppstår. Vid misstanke om stressfraktur bör skelettscintigrafi göras.

Referenser

[1] Mark E Batt er al. Medial tibial stress syndrome. Brittish Journal of Sports Medicine, 2011.

  • Simon S Yeung, Ella W Yeung, Lesley D Gillespie. Interventions for preventing lower limb soft-tissue running injuries. Cochrane Database Syst Rev. 2011.
  • Scott J. Mubarak, MD et al. The medial tibial stress syndrome, a cause of shin splints. The American Journal of Sports Medicin, 1982.
  • Janice K, R Dolphino. Use of Foot Orthoses and Calf stretching for Individuals With Medial Tibial Stress Syndrome. Foot & Ankle Specialist, 2010.
  • L. Ombrecht, P Bisschop, J. Ter Veer. A system of orthopaedic medicine, second edition, 2003.
  • Rompe et al. Low-Energy Extracorpreal Shock Wave Therapy as a treatment for Medial Tibial Stress Syndrome. The American Journal of Sports Medicine, 2010.

Skadekompassens vårdgivarregsiter – Benhinneinflammation

Vårdgivare som arbetar med benhinneinflammation