Hopparknä (patellarsenetendinos)

Skribent Axel Öhlin, AT-läkare
Granskare Daniel Öhlin, fysioterapeut
Uppdaterat 2017-03-22
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Hopparknä (patellarsenetendinos)

Hopparknä (Patellarsenetendinos)

Hopparknä är en överbelastningsskada som ger smärta på framsidan av knät. Skadan uppkommer vid upprepad överbelastning av patellarsenan (senan under knäskålen). Skadan drabbar framförallt idrottare inom sporter där mycket hopp ingår, exempelvis volleyboll.

Symptom vid Hopparknä

Symptomen vid hopparknä är oftast väldigt vällokaliserad smärta på knäets framsida där patellarsenan fäster in mot knäskålen, och som förvärras vid ansträngning. Är skadan av mildare karaktär har man framförallt smärta efter aktivitet, men i takt med att skadan förvärras känner man av den även i början av aktiviteten. Efter hand kan det göra ont även under aktivitet och tillslut även när man vilar.

Anatomi och skadeutveckling

Hopparknä är en degenerativ skada som drabbar patellarsenan, vilken är en förlängning av lårmuskeln och som börjar i knäskålens nedre del och fäster in i skenbenet. När man överbelastar denna sena uppkommer små skador på senan. Om upprepade överbelastningar sedan överstiger senans reparationsförmåga leder detta till den degenerativa skadan vilket innebär att det annars tätt packade kollagenet, som bygger upp senan, har ändrat struktur. Man kan även se en ökad grundsubstans, döda fibrer, nya blodkärl men även fler celler.

Skadeutvecklingen förvärras över tid om man inte tar hänsyn till symtom och gör belastningsförändringar. Du kan läsa mer om senskadors olika faser och vilken typ av egenvård och behandling som rekommenderas i dessa faser i artikeln om senskador.

Knäskydd vid hopparknä - köp hos Fyseum.se

Orsaker till Hopparknä

Framförallt är det en överbelastning av patellarsenan som ger upphov till hopparknä. Teorier har dock presenterats som föreslår att en bidragande faktor till skadan skulle vara att senan kläms mot knäskålen när man böjer benet.

Vilka får Hopparknä?

Hopparknä drabbar både elitidrottare och motionärer i de flesta idrotter, men sporter som involverar mycket hopp är extra utsatta, därav namnet, och just volleyboll och basket pekas ut som riskidrotter. Hopparknä är inte heller helt ovanligt bland militära rekryter där det finns studier som pekar på att just hopparknä utgör ca 15 procent av alla mjukdelsskador i denna grupp.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs dels utefter ovan nämnda smärtsymptom, dels efter tryckömhet vid knäskålens nedre del. Dessutom kan man göra ett belastningstest med knäböj på ett sluttande underlag där personer med skadan får smärta vid ett tidigare stadium än friska. Man kan även studera senan med olika bildtekniker som ultraljudsundersökning eller MRI (magnetkameraundersökning), men det råder fortfarande delade meningar om hur stor nytta man kan ha av den informationen vid just denna skada.

Den sammanlagda informationen från anamnes, kliniska och bildtekniska fynd indikerar vilken fas senskadan befinner sig i och detta påverkar rekommenderad egenvård och behandling.

När och var ska jag söka hjälp?

Om du har värk som inte går över efter 1-2 veckors vila från aktivitet kan du söka hjälp.

Skadekompassens redaktion informerar
Vårdgivare som arbetar med hopparknä

Egenvård och behandling

Då vi har att göra med en överbelastningsskada är det givetvis viktigt att minska ner på belastningen, dock är det viktigt att inte vila helt då detta inte är till fördel för läkningsprocessen.
Stötvågsbehandling är en behandlingsform som man sett ger resultat och går ut på att man utifrån skickar in ljudvågor som stimulerar återuppbyggnaden av vävnaden.
Rehabilitering som bland annat riktar in sig på rörelsemönster, uthållighet samt att stärka och göra musklerna smidiga finns det många olika varianter på och i litteraturen är där inget bevis för att något program skulle vara bättre än det andra. Just excentrisk styrketräning används dock ofta. Prognosen för att bli fri från skadan vid denna typ av rehabilitering är mellan 50-100 procent.
Om man testat ovanstående behandlingar och fortfarande har smärta eller funktionsnedsättning efter 6 månaders behandling kan man överväga kirurgisk behandling. Denna kan gå till på flera olika sätt och chansen att lyckas bedöms i viss litteratur till över 80 procent medan annan litteratur ställer sig mer tveksamma till denna siffra.
Andra metoder som kortison, NSAIDer (inflammationshämmande läkemedel) och lokal behandling som exempelvis magnetfält, ultraljud och laser är mer omdebatterade.

Kan man undvika och förebygga skadan?

För riskidrotterna, exempelvis volleyboll, är det viktigt att man varierar träningen för att undvika överbelastningsskador. Det finns även litteratur som pekar mot att det är viktigt med bra rörlighet i musklerna på lårets fram och baksida och att man därför bör vara noga med att stretcha dessa. Huruvida exempelvis överpronation eller olika benlängd skulle vara riskfaktorer som behöver åtgärdas råder det dock delade meningar om.

Differentialdiagnoser

Hoffa impingement och patellofemoral pain syndrome (PFSS) är skador som kan likna hopparknä.


Här är vårdgivare som arbetar med hopparknä

Skadekompassens redaktion informerar

Stötvågsbehandling vid hopparknä

Laserbehandling vid hopparknä

Få individuellt träningsprogram för hopparknä

Kirurgisk behandling vid hopparknä