PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

Skribent Mikael Boije af Gennäs, leg. fysioterapeut
Uppdaterat 2017-02-22
Dela
Gilla

PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom, kondromalaci)

PFSS, patellofemoralt smärtsyndrom eller kondromalaci, är den vanligaste orsaken till främre knäsmärta i den unga aktiva populationen. Syndromet är vanligt bland både män och kvinnor i åldrarna 15-30, främst drabbas dock kvinnor i tonåren. Den som lider av denna typ av främre knäsmärta upplever ofta diffus smärta runt knäskålen eller smärta som upplevs komma innanför knäskålen. Smärtan blir ofta värre med aktiviteter så som gång i trappor, hopp eller löpning. Ett vanligt tecken på PFSS är också ett så kallat ”Movie Sign”, smärta som uppkommer efter en längre stund i sittande med böjda knän.

PFSS uppstår då leden mellan knäskålen och lårbenet överbelastas. Smärtan uppkommer gradvis oftast utan något underliggande trauma eller våld mot knät. En hög aktivitetsgrad eller en snabbt ökad aktivitetsgrad för den otränade är vanliga utlösande faktorer. Ytterligare kan så kallade biomekaniska faktorer leda till ökad belastning av leden.

Behandling vid patellofemoralt smärtsyndrom är nästan uteslutande konservativ, det vill säga icke kirurgisk. En fysioterapeut fokuserar då på bakomliggande orsaker till att knäsmärtan uppstår och använder till exempel tejpning eller knäskydd/ortoser samt rekommenderar vid behov ortopediska skoinlägg i kombination med träning för att minska smärta och främja en bibehållen aktiv livsstil.

Symtom vid PFSS

Symtom som individer med främre knäsmärta besväras av är smärta som upplevs innanför knäskålen eller diffus smärta runt omkring knäskålen. Smärta uppstår vid böjning eller sträckning av knät och aktiviteter som att springa, hoppa, gå upp och ner för trappor eller sätta sig ner på huk är därför smärtsamma. Smärta kan också komma vid sittande en längre stund med böjda ben, ett så kallat ”Movie Sign”. I enstaka fall kan skrapande ljud från leden (”krepitationer”), låsningar och känsla av instabilitet i knät förekomma.

Symtom i punktform:

  • Främre knäsmärta innanför eller diffus smärta runt knäskålen
  • Främre knäsmärta vid böjning eller sträckning av knät
  • Främre knäsmärta vid aktivitet som löpning, hopp, gång, gång upp- och nerför trappa etc.
  • Främre knäsmärta som uppstår efter en längre tids sittande med böjda knän (”movie sign”)
  • Ibland kan ledknaster (krepitationer) höras

Vilka drabbas av PFSS

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) drabbar främst aktiva individer i åldrarna 15-30. Studier visar att 21-45% av alla ungdomar är drabbade och att en övervägande ökad risk för unga kvinnor föreligger. Äldre individer lider något lägre risk att drabbas av främre knäsmärta, men ändå i den storleksordningen att 15-33% av befolkningen drabbas. Främre knäsmärta den vanligaste löparskadan.

Så ställs diagnosen

PFSS är ett svårdefinierat tillstånd som kan yttra sig på många olika sätt. Detta leder till att diagnostik kräver att vårdgivaren först och främst utesluter andra knäskador och ledsjukdomar som kan orsaka liknande symtom. En klinisk undersökning är dock ofta tillräckligt för att påbörja behandling.

För att fastställa diagnosen och rikta behandlingen är det därefter viktigt att undersöka utlösande faktorer till smärtan. Detta genom en fördjupning i sjukdomshistoria (anamnes) där bland annat smärtdebut, symtompresentation och aktivitetsgrad undersöks. Utöver anamnes är en funktionell undersökning viktig. Då analyseras den drabbades rörelsemönster för att identifiera möjliga bakomliggande faktorer.

Röntgenundersökningar är i regel inte nödvändigt för att fastställa diagnos eller rikta behandling. Magnetkameraundersökning kan visa tendens till felställning av knäskålen eller förändringar av ledbrosket mellan lårbenet och knäskålen och kan göras i ett senare skede om sedvanliga åtgärder inte fungerat. Vanlig röntgen (slätröntgen) visar sällan någon förändring.

När och var ska jag söka hjälp för diagnos och behandling?

Om inget trauma eller våld mot knät föreligger och vila från aktivitet under en till två veckor inte leder till någon förbättring är det rekommenderat att söka vård.

För diagnostik, behandling och rehabilitering kan du söka direkt och utan remiss till fysioterapeuter inom landstinget eller till naprapat eller kiropraktor utanför den landstingsfinansierade vården. En läkare vidareutbildad inom ortopedi eller ortopedisk medicin kan ställa diagnos och hänvisa dig vidare för behandling och rehabilitering.

Vårdgivare som bedömer och omhändertar pfss

Orsaker till patellofemoralt smärtsyndrom

Smärttillståndet beror på en överbelastning av leden mellan lårbenet och knäskålen. Denna överbelastning kan uppstå som en följd av ett flertal olika funktionella orsaker som leder till en minskad kontaktyta mellan benkropparna och/eller en ökad kompression av knäskålen mot lårbenet.

Det är viktigt att poängtera att det sällan föreligger skador på eller förändring i ledens broskytor. Tidigare har även strukturella felställningar så som kobenthet kopplats till patellofemoralt smärtsyndrom, detta synsätt har dock på senare tid ifrågasatts. Flera funktionella bakomliggande faktorer har istället identifierats och utgör viktiga faktorer att ta hänsyn till vid val av behandling.

Funktionella faktorer till PFSS

Kända funktionella orsaker till PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

 

Dynamisk valgus

Dynamisk valgus innebär att knät faller in mot kroppens centrum vid aktivitet. Det skiljer sig mot kobenthet genom att det inte alltid går att se då individen står stilla. Vid rörelser som benböj, löpning eller hopp är det möjligt att notera om individen har tendens till dynamisk valgus.

Orsaker till dynamisk valgus

  • Överpronation i foten
  • Svaghet i höft- och sätesmuskulatur (utåtrotatorer och abduktorer)
  • Stramhet i hamstrings

Muskulär obalans

En annan orsak till förändrad rörelse av knäskålen är obalans i lårmuskulaturen. Vid sträckning av knät aktiveras främre lårmuskeln som består av fyra olika delar (inre, yttre och två centrala). En obalans där den inre delen är svagare eller aktiveras sämre leder till att knäskålen glider mer mot knäts utsida vid sträckning av knät.

Ytterligare kan en obalans mellan muskler på lårets baksida förekomma. Studier visar att en stramhet i hamstrings, och främst de delarna av den som löper på baklårets utsida, kan vara en bidragande faktor till dynamisk valgus, men även till en ökad kompression av knälederna.

 Patellar tracking (knäskålens spårning)

Knäskålen glidrörelser mot lårbenet utgör en viktig del av knäledens funktion. Dessa rörelser spelar också en stor roll i uppkomsten av PFSS. Individer med främre knäsmärta påvisar ofta en ökad glidning av knäskålen mot knät och lårets utsida vid rörelse. Utöver förändring av glidrörelsen kan knäskålen även vara tippad och vriden ut mot sidan. Orsaker till förändring av knäskålens rörelse mot lårbenet är många, men alla behöver inte vara förekommande hos en individ med PFSS.

Aktivitetsgrad

En hög aktivitetsgrad anses vara en utlösande faktor för främre knäsmärta och PFSS. Unga individer som drabbas är ofta mycket aktiva med idrotter som innefattar mycket aktiviteter som hopp och löpning. En hög aktivitetsgrad i kombination med de ovan nämnda faktorerna leder till ökad belastning på knäskålsleden och kan resultera i främre knäsmärta. Även för äldre individer som drabbas är hög aktivitetsgrad en viktig komponent. Likaså kan en snabb ökning i aktivitetsgrad vara en utlösande faktor.

Behandling

Konservativ behandling med rehabilitering är alltid den första åtgärden vid PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom). Fysioterapeuten undersöker för att utesluta andra skador och sjukdomstillstånd samt för att finna eventuellt underliggande orsaker och lägger sedan upp ett träningsprogram baserat på undersökningsfynden och individens behov och mål. Endast i enstaka fall är operation nödvändigt. Fysioterapeuten rekommenderar även utprovning av knäskydd/ortoser eller tejpning samt ortopediska skoinlägg om behov finns för detta.

Aktivitetsgraden utgör en viktig del i behandlingen av främre knäsmärta. Initialt rekommenderas vila från aktiviteter som utlöser eller provocerar smärta. Därefter är det viktigt att anpassa aktivitet efter individen. Detta innebär smärtfri aktivitet, hållbar återgång till träning eller begränsad aktivitetsgrad.

Träning och rehabilitering

Rehabilitering vid PFSS fokuserar först och främst på att minska smärta så att individen kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kan initialt innebära tejpning, rekommendation av knäskydd eller skoinlägg samt att minska möjlig inflammation och påskynda läkning.

Därefter syftar rehabiliteringen till att åtgärda bakomliggande orsaker till att smärta uppstår. Rehabiliteringen baseras därför till mycket stor grad på fynd från undersökningen. Fysioterapeuten utformar ett individuellt utformat träningsprogram med målet att förbättra förutsättningarna och uppnå normal eller förbättrad belastningstålighet.

Vårdgivarhandledd träning vid pfss

Tejpning

Olika typer av tejpning kan användas för att minska smärta och underlätta vardagen och träning. McConnell tejpning är en teknik som använder stum tejp (coachtejp eller idrottstejp) för att korrigera knäskålens glidrörelser och har bevisad effekt för att minska smärta vid PFSS. Kinesiotejp är en elastisk tejp och istället för att bidra med ett stöd för knäskålen stimuleras huden och den underliggande muskulaturen för att minska smärta.

Vårdgivare som erbjuder tejpning

Knäskydd och ortoser

Knäskydd, så kallade patellaortoser, kan användas istället för tejpning för att ge ett stöd för patella och således bidra med smärtlindring. Skyddet är utformat för att ge ett stabilt stöd för knäskålen och motverka skadlig glidning.

Tejpning och knäskydd används främst i början av rehabiliteringen för att minska smärta och göra det möjligt för individen att utföra träning och fortsätta vara aktiv under rehabiliteringsperioden.

Vårdgivare som provar ut ledskydd och ortoser

Skoinlägg och fotbäddar

Individer med PFSS och samtidig överpronation eller låga fotvalv kan bli hjälpta av skoinlägg ( även kallat fotbäddar eller hålfotsinlägg) för att ge stöd åt hålfoten. Stödet från skoinlägget kan leda till minskad dynamisk valgus av knät.

Vårdgivare som tillverkar skoinlägg

Köp knäskydd och skoinlägg vid pfss (patellofemoralt smärtsyndrom)

Köp utvalda knäskydd och skoinlägg mot PFSS hos Fyseum.se – butiken för fysisk aktivitet

Övningar vid PFSS – patellofemoral smärta:

Det finns inget generellt träningsprogram för PFSS eller främre knäsmärta. Övningar ska anpassas efter individens behov och begränsningar. Följande är tips på övningar som stärker höft och lårmuskulatur, vilket är vanligt att försöka föbättra vid främre knäsmärta.

  • Musslan.
  • Benböj med bollar.
  • Rakt bendrag åt sidan.
  • Sidoplanka.

Prognos

PFSS räknas som ett långvarigt knäbesvär då det inte sällan varar i upp till tre månader. I vissa fall kan tillståndet vara så länge som upp till tre år.

På grund av naturen av syndromet och att det inte innefattar någon degenerativ förändring av strukturer i leden så är prognosen ändå god. Konservativ behandling, till exempel fysioterapeutiskt omhändertagande, leder i de allra flesta fall till fullständig återhämtning.

Differentialdiagnoser

Hur kan tillståndet undvikas eller förebyggas?

Det finns begränsad forskning på hur PFSS ska förebyggas. Det går däremot att träna för att undvika riskfaktorer för att drabbas. Dessa summeras i listan nedan:

  • Töjning av lårets bak och framsida, vadmuskulaturen och höft muskeln tensor fascia lata.
  • Styrketräning för främre lårmuskeln och höftmuskulatur.
  • Koordinations övningar för ben och höfter.
  • Fotvalvshöjande övningar eller ortopediska skoinlägg.

Referenser

Clijsen, R., Fuchs, J. & Taeymans, J. (2014). Patients With Patellofemoral Pain Syndrome: Systematic Review and Meta-Analysis. Physical Therapy.

Alba-Martín, P., Gallego-Izquierdo, T., Plaza-Manzano, G. et al. (2015). Effectiveness of Therapeutic Physical Exercise in the Treatment of Patellofemoral Pain Syndrome: A Systematic Review. Journal of Physical Therapy Science.

Rothermich, M. A., Glaviano, N. R., Li, J. et al. (2015). Patellofemoral Pain Epidemiology, Pathophysiology, and Treatment Options. Clinical Sports Medicine.

Petersen, W., Ellermann, A., Gösele-Koppenburg, A. et al. (2014) Patellofemoral pain syndrome. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc.

Leibbrandt, D. C. & Louw, Q. A. (2015). The use of McConnell taping to correct abnormal biomechanics and muscle activation patterns in subjects with anterior knee pain: a systematic review. Journal of Physical Therapy Science.