Metatarsalgi

Skribent Sandra Mangsbo, leg. Fysioterapeut
Uppdaterat 2018-05-15
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Metatarsalgi

Metatarsalgi

Metatarsalgi eller framfotssmärta är ett mycket vanligt besvär i foten, och kan ha flera olika orsaker. Vid metatarsalgi är smärtan lokaliserad på undersidan av framfoten, vanligast strax innan tå 2, 3 och ibland 4. Smärtan känns framförallt av vid belastning så som långvarigt stående, gående eller löpning. En del av besvärsbilden är ofta att biomekaniken i foten har förändrats, vilket leder till att trycket på mellanfotsbenens främre del ökar och detta retar kringliggande strukturer och genererar smärta.

Behandling med avlastning och rehabilitering är alltid förstahandsalternativet vid Metatarsalgi. Syftet är att minska belastningen mot mellanfotsbenens främre del. Kvinnor drabbas något oftare än män, och det är en vanlig åkomma hos äldre.

Symtom vid Metatarsalgi

  • Belastningssmärta i den främre trampdynan
  • Känsla av att gå direkt på benet
  • Känsla av att ha en sten under framfoten
  • Barfotagång kan göra extra ont
  • Lindring vid avlastning/sittande

Besvären framkommer ofta vid belastning, framförallt vid gång i den fasen då foten är påväg att lämna marken och hälen lyfter från marken då tyngden förläggs mer i framfoten. Smärtan kan även provoceras av att stå på foten.

Smärtan kan både kännas skarp eller mer molande. Vissa patienter beskriver att de har en känsla av att de går direkt på benet, eller att det känns som att de har en liten sten som ligger under den främre delen av trampdynan. Viss svullnad kan ibland noteras i trampdynan.

Det är inte ovanligt att besvären känns värre i slutet av dagen då man stått och gått mycket. Gång utan skor kan ibland uppfattas som extra smärtsamt. Att avlasta foten genom att sätta sig ner brukar minska smärtan vid metatarsalgi.

Om det dessutom förekommer strålande smärta ut i tårna eller domningar kan det även vara en nerv som klämts åt och blivit irriterad, detta kallas då Mortons neurom. Läs mer om detta här.

Behandling vid Metatarsalgi

Avlastning och rehabilitering är alltid förstahandsalternativet vid metatarsalgi. En viktig del i behandlingen är att förstå och korrigera den felaktiga belastningen och biomekaniken i framfoten. Byte av skor kan vara en bidragande orsak till förbättrad biomekanik i foten.

Avlastning av de ömma punkterna lindrar ofta smärtan, detta kan göras genom exempelvis att använda en pelott. Att lägga pelotter under framfoten är en enkel, effektiv och billig behandlingsmetod som avlastar genom att ge ett stöd för mellanfotsbenen vilket fördelar trycket jämnare. Ibland kan det vara lite svårt att få till rätt position eller hitta rätt storlek på pelotterna, då kan specialiserade vårdgivare hjälpa dig med detta. Vid större besvär räcker det dock inte alltid med endast en pelott, utan då behövs pelotten kompletteras med ett individuellt anpassat hålfotsinlägg.

Egenvård

Vid metatarsalgi och framfotssmärta är det viktigt att vara noga i sitt val av skor. Att använda skor som är tillräckligt breda och mjuka är en viktig del i att minska på smärtan. Högklackade skor skjuter fram tyngdpunkten vilket gör att ytterligare belastning hamnar i främre delen av mellanfotsbenen och detta kan generera ytterligare smärta. Även skor som är för platta och tunna kan ha negativ påverkan på framfotssmärta. Skor med en så kallad rullsula kan ge smärtlindring vid metatarsalgi, då sulan underlättar den delen av gångrörelsen som oftast är mest smärtsam.

Träning av fotens inre muskler kan lindra smärta samt stärka foten vilket ökar tåligheten och förbättrar biomekaniken. Värme och/eller kyla kan hjälpa till att tillfälligt minska smärtan.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs efter en sjukdomshistoria där besvärsbild analyseras och en grundlig ortopedmedicinsk undersökning genomförts genom att stressa och testa de olika strukturerna för att lokalisera den irriterade vävnaden, samt kontrollera fotens och tårnas rörlighet och belastningsmönster. Mycket ofta är en tydlig tryckömhet under mellanfotsbenen kopplat till metatarsalgi.

Slätröntgen görs ibland, men endast i de fall då misstanke om stressfraktur finns. I dessa fall brukar smärta även kunna kännas på ovansidan av framfoten. Ultraljudsundersökning eller MR är mycket ovanligt vid metatarsalgi.

När och var ska jag söka vård?

Om du har besvär med smärtor på undersidan av framfoten, och du har testat sko-modifieringar men ändå inte lyckats lindra besvären rekommenderas kontakt med en vårdgivare som är inriktad på muskuloskeletala sjukdomstillstånd i fötter, exempelvis en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. De kan hjälpa dig med undersökning och bedömning, samt att justera belastningsmönstret vilket kan lindra din smärta. Skulle ortopediska skoinlägg bedömas lindra dina besvär kan du få råd kring detta, samt hjälp att gjuta individuellt anpassade inlägg som passar din fot perfekt.

Vårdgivare som diagnostiserar och rehabiliterar metatarsalgi

Vårdgivare som tillverkar Ortopediska skoinlägg

Anatomi/Biomekanik

Fotens biomekanik är komplex på grund av dess många strukturer och rörelsen dem emellan. Vid metatarsalgi är det viktigt att förstå några generella principer.

Våra fotvalv har som uppgift att vara stötdämpare samt viktfördelare. Det fotvalv som det pratas om till vardags är ofta det valv som går från hälen mot stortån (det mediala longitudinella valvet).

Longitudinella och transversella fotvalvet

I framfoten hittar vi ett tvärgående valv, som går från stortåns grundled till lilltåns grundled (det främre transversella valvet). Detta valv hålls upp och stabiliseras av ligament och ledkapslar. Om detta valvet av olika anledningar kollapsar och sjunker ihop kan det leda till att biomekaniken i foten förändras då framfoten breddas. Trycket på de yttersta delarna av mellanfotsbenen (framförallt 2-4) ökar, och ger en upprepad belastning på liten yta, vilket till slut kan framkalla smärta.

Den så kallade “första strålen” (det första mellanfotsbenet och det innersta cuneiforme-benet) är en viktig struktur för att fotens struktur och funktion ska kunna kontrolleras. Mycket av fotens biomekanik justeras efter den första strålens rörelser och stabilitet.

Under gångens olika faser belastas framfoten olika mycket. Från det att vi börjar lägga tyngden mer framåt i foten tills det att vi lyfter tårna från marken är trycket på mellanfotsbenens yttre del hög, och det är oftast i dessa faser som smärta vid metatarsalgi är som mest påtaglig.

Orsak till Metatarsalgi

En vanlig orsak till metatarsalgi är att den främre delen av mellanfotsbenen belastas mer än vanligt. Detta kan exempelvis bero på att det främre transversella fotvalvet har kollapsat. Detta kan leda till ökat tryck i främre delen av foten, och det kan generera smärta framförallt strax innan tå 2-4. Smärtan uppstår som följd av att de kringliggande vävnaderna överansträngs av det nya belastningsmönstret.

Även medfödda förändringar i fotens anatomi kan vara orsak till smärtan. Exempel på detta kan vara att mellanfotsbenen har en ogynnsam längd, vilket gör att de inte kan röra sig optimalt i förhållande till varandra.

De främre trampdynorna som utgör en stötdämpare under mellanfotsbenen kan även vara uttunnade. Det leder till en ökad stress mot benen vilket i sin tur kan orsaka smärta efter upprepad belastning.

Metatarsalgi kan delas in i tre grupper;

Primär:

  • Nedsatt kontroll/instabilitet på första strålen eller förändrad ställning på mellanfotsbenen
  • Ökad utbuktning på mellanfotsbenets yttre del (som följd av artrit, tumör, medfödda förändrignar)
  • Ogynnsam längd på mellanfotsbenen

Sekundär:

  • Metaboliska sjukdomar, ex gikt
  • Systematiska sjukdomar, ex reumatisk artrit
  • Artrit i metatarsal-phalang-lederna
  • Trauma
  • Neurologiska besvär, ex tarsaltunnelsyndrom
  • Köhler/Freibergs sjukdom

Iatrogen: (orsakad av andra)

  • Som en efterföljd av misslyckade operationer, ex hallux valgus och steloperation stortå

Vilka får Metatarsalgi

Kvinnor drabbas av metatarsalgi i större utsträckning än män. Långdistanslöpare och personer som tränar mycket med spikskor har en ökad risk att få besvär i framfoten.

Äldre personer har en större risk att drabbas av metatarsalgi. Forskning har visat att ca 20% av alla personer över 65 år haft något besvär med fötterna som inte varit orsakat av ett trauma, och av dessa så sitter 60% av besvären i framfoten.

Om man har besvär med hallux valgus eller stelhet i stortån, har hammartår eller låga fotvalv så har man en ökad risk för att utveckla metatarsalgi

Kan Metatarsalgi förebyggas eller undvikas?

För att minimera risken för att drabbas av metatarsalgi är det viktigt att välja skor som upplevs sköna och inte är för snäva, odämpade eller platta. Det kan även vara bra att träna fötterna, speciellt för de som har en ökad risk för att drabbas. Träning syftar till att stärka upp och fördela belastningen i fötterna.

Referenser

Foumenteze JP, Simpson H. (2017) Hyaluronic acid filler injections under the metatarsal heads provide a significant and long-lasting improvement in metatarsalgia from wearing high-heeled shoes. Dermatologic surgery.

Männikkö K, Sahlman J. (2017) The effect of metatarsal padding on pain and functional ability in metatarsalgia. Scandinavian Journal of Surgery.

González-Sánchez M, Velasco-Ramos E. (2016) Relationship between patient-reported outcome measures (PROM) and three measures of foot–ankle alignment in patients with metatarsal head pain: a cross-sectional study. Journal of Foot and Ankle Research.

Chang BC. (2013) Plantar pressure analysis of accommodative insole in older people with metatarsalgia. Gait and Posture.

Schuh R, Seegmueller J. (2014) Comparison of plantar-pressure distribution and clinical impact of anatomically shaped sandals, off-the-shelf sandals and normal walking shoes in patients with central metatarsalgia. International Orthopaedics.

Poon C, Love B. (1997) Efficacy of foot orthotics for metatarsalgia. The Foot.

Hodge MC, Bach TM. (1999) Orthotic management of plantar pressure and pain in rheumatoid arthritis. Clin Biomech.

Bus SA, Ulbrecht JS. (2004) Pressure relief and load redistribution by custom-made insoles in diabetic patients with neuropathy and foot deformity.

Clin Biomech.

Jackson L, Binning J. (2004) Plantar pressures in rheumatoid arthritis using prefabricated metatarsal padding. J Am Podiatr Med Assoc.

Tam G. Effects of LLLT for pain and disorders in orthopaedics and traumatology comparative study using ir diode laser 904nm and 8080nm, 160 cases.

Espinosa N, Maceira E. ( 2008) Current Concept Review: Metatarsalgia. Foot and Ankle International.

Owings TM, Deng J. (2008) Custom therapeutic insoles based on both foot shape and plantar pressure measurement provide enhanced pressure relief. Diabetes Care.

Persson B, Wingstrand H. (2005) Ortopedisk grundbok.