Behandling vid Ryggskott (akut lumbago)

Skribent Rasmus Elb, leg. Fysioterapeut
Uppdaterat 2017-10-31
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Behandling vid Ryggskott (akut lumbago)

Behandling vid Ryggskott

Ryggskott uppstår ofta som akut smärta i ländryggen och orsakerna till smärta kan variera. Det är viktigt att behandlingen är inriktad mot de bakomliggande orsakerna till ryggskottet. Behandlingen vid ryggskott innebär ofta en kombination av flera olika åtgärder för bästa möjliga resultat.

Nedan har vi listat flera olika typer av behandlingsmetoder som används för att minska smärta och påskynda läkningsprocessen vid ryggskott. Dessa behandlingsmetoder bör ordineras av utbildade terapeuter efter det att en klinisk undersökning har genomförts för att finna orsaken till smärtan.

Information

En viktig del i behandlingen av ryggskott är att den drabbade får information om vad det är som orsakar smärtan, prognos och ett förhållningssätt till smärtan. De allra flesta orsaker till ryggskott och ländryggssmärta är helt ofarliga och information skadan och om vad som kan göras för att motverka återfall eller hur smärtan kan hanteras vid återfall är av stor vikt för att minska lidande för den drabbade.

Specifik träning vid Ryggskott

Träning utgör en stor grund i behandlingen av ryggskott och smärta i ländryggen. Vilken typ av träning som ska tillämpas grundas i terapeutens undersökning och varierar mycket. Den specifika träningen instrueras av terapeuten och innefattar ofta en successivt ökad svårighetsgrad på övningar för att få bästa resultat. Som nämnts tidigare kombineras denna träning ofta med manuell behandling, men kan ibland vara så effektiv att detta inte behövs.

McKenzie-metoden

Mekanisk diagnostik och terapi, även kallat McKenzie-metoden används ofta vid undersökning och behandling av akut lumbago. Inom McKenzie används upprepade rörelser i undersökningen och eventuellt även i behandlingen. Detta för att undersöka hur olika strukturer svarar på belastning och hur upprepade rörelser kan användas som en effektiv behandling. Studier har även påvisat att kroppens anti-inflammatoriska celler ökar vid denna typ av specifika träning och därmed kan bidra till smärtlindring. Utförande av upprepade specifika rörelser är oftast huvudbehandlingen i denna behandlingsmetod, men kombineras med manuell behandling då det behövs eller förväntas ge bättre resultat.

Träning av motorisk kontroll

Motorisk kontroll innebär förmågan att kontrollera kroppens rörelser och träningen syftar till att förbättra denna förmåga. Grunden till träningen är att jämna ut belastningen mellan ryggradens segment, diskar och angränsande muskler. Träning av motorisk kontroll innebär en låg belastning och ofta möjlig att genomföra trots intensiva ryggsmärtor. Träningen kombineras med fördell med manuell terapi. Fokus ligger ofta på den stabiliserande muskulatur som ligger närmast ryggraden, där träningen ofta inriktas mot transversus abdominis, multifidus, diafragma och bäckenbottenmuskulaturen. Träningen är främst viktig då den akuta smärtan börjar avta, då den hjälper till att minska kvarvarande smärta ytterligare samt förebygger framtida ryggbesvär. Träningen går bra att progrediera och anpassa efter den nivå av kontroll som klaras av. Progression av motorisk kontroll kan innebära att lägga på belastning till rörelsen, ett bra exempel på en motorisk kontroll övning kan vara marklyft.

Nervglidning

Syftet med nervglidning är att utföra rörelser som får nerven att glida längs sin bana. Detta kan leda till förbättrat blodflödet och rörlighet i drabbade nerven samt minska dess känslighet för tryck och belastning. Förbättrat blodflöde och rörlighet i nerven leder till mindre smärta. Dessutom minskar risken för att ärrvävnad kan begränsa nervens rörlighet framöver. Vid misstanke om nervpåverkan vid ett ryggskott är detta extra effektivt.

Mobilisering och manipulationsbehandling

Manuella behandlingsmetoder med så kallad mobilisering eller manipulation används både i smärtlindrande syfte och för att öka rörligheten. Vid mobilisering sker behandling med låg hastighet och upprepade gånger för att normalisera den led i ryggraden och dess omkringliggande vävnad. Mobilisering kan användas då den som behandlas är avslappnad och passiv men även vid samtidig aktivitet för att bana in ett rörelsemönster. Vid manipulation är däremot den som behandlas helt passiv. Leden tas då ut förbi sitt fysiologiska rörelseomfång utan att passera ledens ytterlige. Detta sker via en impuls i hög hastighet vilket kan fortplanta sig som en “knäckning”. Denna manöver ökar rörligheten i aktuell led och kan också vara direkt smärtlindrande genom reflektorisk avspänning. Vid ryggskott kan båda dessa behandlingstekniker vara effektiva åtgärder. Bäst effekt uppnås ofta genom en kombination av manuell behandling och specifik träning. Vid en del smärttillstånd från ländryggen är det olämpligt att behandla med mobilisering eller manipulation. Legitimerade vårdutövare som använder sig av dessa behandlingstekniker är väl utbildade i detta.

Nervmobilisering

Precis som vid nervglidning syftar nervmobilisering till att förbättra blodflödet och rörligheten i drabbade nervstrukturer. Skillnaden är att vid nervmobilisering utförs rörelsen av en terapeut. Syftet är som ovan nämnt att förbättrat blodflöde och rörlighet i nerven leder till mindre smärta. Dessutom minskar risken för att ärrvävnad kan begränsa nervens rörlighet framöver.

Mjukdelsbehandling

Mjukdelsbehandling eller massage är manuell behandling av muskulaturen i smärtande område. Det kan ha god effekt som smärtlindring om det föreligger en muskulär orsak till smärta eller om det föreligger ett reflektoriskt muskelförsvar i det skadade området.

Akupunktur

Akupunktur kan vara ett bra komplement till specifik träning när det gäller smärtlindring vid ryggskott. Vid akupunktur används steriliserade nålar som placeras i smärtande området och eventuellt även i andra lokalisationer på kroppen. Stimulering av dessa nålar ger ett lokalt ökat blodflöde samt en generell smärtlindrande effekt genom aktivering av kroppens egna smärtlindrande system. Det kan behövas flera behandlingar för god effekt.

Laserbehandling

Behandling med medicinsk laser kan vara ett komplement vid ett ryggskott. Behandling med medicinsk laser innebär ljusbehandling över det område där skadan befinner sig, i detta fall i nacken. Ljusbehandlingen initierar fotokemiska processer i området och bidrar till ökat blodflöde samt minskade inflammatoriska celler i området. Detta medför minskad inre svullnad och en snabbare läkning i området.

Injektionsbehandling

Hos en läkare som är vidareutbildad inom ortopedisk medicin kan du få en så kallad blockad i facettled eller nervrot. Då injiceras cortison vilket kan minska inflammationen i nervroten eller leden och därmed lindra smärtan och förbättra möjligheterna till läkning. En epidural injektion i ländryggen är också möjlig då cortison istället injiceras i den durala säcken vid nervroten. Detta kräver dock vägledning via genomlysning med röntgenteknik (fluoroskopi). Detta rekommenderas framför allt vid svår nervsmärta i benet. En epidural injektion kan också ges enligt Cyriax-teknik, med eller utan samtidig genomlysning med ultraljud. Detta görs av vårdgivare på vissa ortopedmedicinska mottagningar för patienter med svår ryggsmärta och/eller bensmärta.

För diagnostik och behandling rekommenderar vi följande vårdgivarkompetenser:

Obs! Filtrera på din ort/län för att finna vårdgivare närmare dig.

Vårdgivare med McKenzie examen

Vårdgivare med OMT steg III

Vårdgivare med högre examen i OMI

 

Vårdgivare med basexamen i OMI

Vårdgivare med McKenzie A+B

Vårdgivare med OMT steg II

Referenser

Al-Obaidi, S., Mahmoud, F. (2014). Immune responses following McKenzie lumbar spine exercise in individuals with acute low back pain: a preliminary study. Acta Med Acad.

Chou, R., et al. (2017). Nonpharmacologic Therapies for Low Back Pain: A Systematic Review for an American College of Physicians Clinical Practice Guideline. Ann Intern Med.

Furlan, A.D., Giraldo, M., Baskwill, A., et al. (2015). Massage for low-back pain. Cochrane Database Syst Rev.

Glazov, G., Yelland, M., Emery, J. (2016). Low-level laser therapy for chronic non-specific low back pain: a meta-analysis of randomised controlled trials. Acupunct Med.

Gomes-Neto, M., Lopes, J.M., Conceição, C.S., et al. (2017). Stabilization exercise compared to general exercises or manual therapy for the management of low back pain: A systematic review and meta-analysis. Phys Ther Sport.

Huang, Z., Ma, J., Chen, J., et al. (2015). The effectiveness of low-level laser therapy for nonspecific chronic low back pain: a systematic review and meta-analysis. Arthritis Res Ther.

Lee, J.H., Choi, T.Y., Lee, M.S., et al. (2013). Acupuncture for acute low back pain: a systematic review. Clin J Pain.

Lehtola, V., Luomajoki, H., Leinonen, V., et al. (2016). Sub-classification based specific movement control exercises are superior to general exercise in sub-acute low back pain when both are combined with manual therapy: A randomized controlled trial. BMC Musculoskelet Disord.

Michaelson, P., Holmberg, D., Aasa, B., et al. (2016). High load lifting exercise and low load motor control exercises as interventions for patients with mechanical low back pain: A randomized controlled trial with 24-month follow-up. J Rehabil Med.

Neto, T., Freitas, S.R., Marques, et al. (2017). Effects of lower body quadrant neural mobilization in healthy and low back pain populations: A systematic review and meta-analysis. Musculoskelet Sci Pract

Paige, N.M., et al. (2017). Association of Spinal Manipulative Therapy With Clinical Benefit and Harm for Acute Low Back Pain: Systematic Review and Meta-analysis. JAMA.

Rocha, I.D., Cristante, A.F., Marcon, R.M., et al. (2014). Controlled medial branch anesthetic block in the diagnosis of chronic lumbar facet joint pain: the value of a three-month follow-up. Clinics (Sao Paulo).

Ui-Cheol, J., Cheol-Yong, K., Young-Han, P., et al. (2016). The effects of self-mobilization techniques for the sciatic nerves on physical functions and health of low back pain patients with lower limb radiating pain. J Phys Ther Sci.