Supraspinatus tendinit (supraspinatus tendinos)

Skribent +Daniel Öhlin, leg fysioterapeut
Granskare Peder Blomqvist, leg läkare, spec. allmänmedicin
Uppdaterat 2017-03-08
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Supraspinatus tendinit (supraspinatus tendinos)

Supraspinatustendinit och supraspinatustendinos

Supraspinatustendinit innebär att supraspinatusmuskelns sena har blivit inflammerad. Detta uppstår oftast efter överansträngning eller efter en skada/trauma och resulterar i att det gör ont att lyfta armen uppåt, ut från sidan av kroppen. Inflammationen, som är den första fasen i läkningsprocessen och alltså naturlig, går vanligtvis över inom några dagar men vävnadsförändringar och värk och besvär kan kvarstå. Smärttillståndet kallas efter den första fasen istället för supraspinatustendinos. Tendinit och tendinos beskriver alltså olika faser och sjukligt tillstånd i en vävnad och är inte samma sak. Tendinos beskriver en degenerativ icke inflammatorisk förändring av en sena och tendinit är inflammation av sena. Smärtan vid dessa sjukdomstillstånd placerar sig på utsida eller framsida av axeln och ofta strålar det ner i utsida av överarmen. Prognosen är god, men besväret kan fortgå länge och skadan förvärras om felaktig belastning av supraspinatus fortföljer. Skadan bedöms och omhändertas i den allmänna vården.

Orsak och skadebeskrivning

Muskeln Supraspinatus lyfter armen utåt-uppåt från sidan av kroppen, vilket kallas elevation. Under denna rörelse och framför allt då armen är rakt ut från kroppen kläms supraspinatussenan mot ”taket” i det trånga hålrum den skall glida genom. Är då senan svullen och känslig så uppstår smärta. Supraspinatus är den av axelledens vävnader som oftast blir skadad/överbelastad och symtomgivande. Skadan lokaliseras vanligtvis till senfästet, men kan även drabba själva senan eller muskeln. Naturliga åldersförändringar (degenerativa förändringar) och delbristningar (partiella rupturer) är vanligt förekommande. Ibland går senan helt av och det kallas då ruptur. Under den första reaktiva fasen uppstår en inflammation vilket startar igång läkningsprocessen i senan. Det är viktigt att lyssna på och ta hänsyn till tidiga symtom då fortsatt felaktig belastning hindrar senan att läka och återfå normalt utseende och belastningstålighet. Vid fortsatt för hög belastning utan vila går senan istället vidare i en felläkningsfas och därefter till en degenerativ fas. Dessa två faser innebär senförädringar och besvär som är betydligt svårare att med egenvård och olika behandlingsformer behandla.

Du kan läsa mer om senskadors olika faser och vilken typ av egenvård och behandling som rekommenderas i dessa i artikeln om senskador.

Symtom och tecken på supraspinatus tendinos och tenidinit

Smärtan placerar sig på utsida eller framsida av axeln samt även oftast ner längs utsida av överarmen.
Vid elevation föreligger ofta en smärtbåge (painful arc) vilket betyder att det gör särskilt ont att lyfta eller sänka armen mellan 70-130 graders vinkel ut från kroppen).
Det kan även göra ont att ha armen i ytterläget, det vill säga allra längst upp mot huvudet, men det är inte nödvändigt.
Det gör även ont då man trycker på själva sena eller senfäste.
Motståndstest är positivt (det gör ont att pressa armen utåt mot exempelvis en dörrpost/vägg).
Om svaghet föreligger vid motståndstest så kan en delbristning föreligga.
En smärtfri oförmåga att själv lyfta armen utåt (elevera) kan bero på total ruptur av supraspintatus eller neurologisk skada. Detta drabbar oftast medelåders och äldre.

Behandling vid supraspinatustendinos

Bäst omhändertagande får patienten då ett nära samarbete föreligger mellan rehabenhet och medicinenhet.

Detta görs på rehabenheten

  • Diagnostik och förklaring av skada
  • Översyn av och hjälp till förändring av bakomliggande orsak
  • Medicinsk träning (excentrisk-, koncentrisk-, stabiliserings-, koordinationsträning)
  • Akupunktur
  • Tvärfriktionsmassage
  • Stötvågsbehandling
  • Ultraljudsbehandling
  • Laserbehandling

Detta görs på vårdenheten (vårdcentralen)

  • Diagnostik och förklaring av skada
  • Ordination av läkemedel
  • Injektionsbehandling

Detta görs på ortopedavdelningen

  • Diagnostik och förklaring av skada
  • Ordination av läkemedel
  • Injektionsbehandling
  • Operation

Egenvård – vad du kan göra själv

Vila från retsam belastning

Tänk på att du har en vävnadsskada som skall avlastas och läka ut. Försök minska den belastning som provocerar smärtan eller värken. Statiskt arbete eller upprepade belastning med armen positionerad en bit ut från kroppen eller i axelhöjd bör undvikas eller minskas till dess denna belastning inte framkallar besvär. Tag hjälp av ergonom eller fysioterapeut / sjukgymnast för förändring av belastningsbild i arbete eller idrottsutövande.

Aktiv vila

Under skadeperioden är det bra om du kan hitta andra former av träning och aktivitet. Prova med promenader, cykling, rullskridskor, skridskoåkning, gymträning av bål och underkropp etc.

Rehabiliteringsträning – medicinsk träning

Rehabträning är viktig del av omhändertagandet vid supraspinatustendinit. Det är bra att göra eccentrisk träning för just den muskeln i kombination med träning för att förbättra kontrollen och funktionen i skuldran. Dessa kan utföras dagligen i hemmet, men du bör följa ett program gjort just för dig av rehabspecialisten.

Medicinering

I den akuta fasen kan inflammationshämmande läkemedel som ipren eller voltaren provas.

Övningar vid supraspinatustendinit och tendinos

Akuta fasen

1. Stå lätt framåtlutad. Låt den onda armen hänga avslappnat ner. För den försiktigt i cirklar samt framåt-bakåt och åt sidor i stora långsamma rörelser. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.

2. Ligg eller stå upp. Knäpp händerna och hjälp med den ”friska handen” den onda att lyftas upp till dess det gör ont. Sänk ned igen. 20-30 gånger. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.

3. Stå upp vid en dörrpost eller vägg. Böj armbågen till 90 grader. Ha armbågen intill kroppen, hängandes rakt under axeln. Pressa handen mot dörrposten eller väggen i fyra olika riktningar; utåt (sidan mot väggen – pressa handen utåt mot väggen), inåt (pressa handen inåt mot dörrpost/vägg), framåt (vänd kroppen mot väggen – knyten näve pressas fram mot väggen) och bakåt (ryggen mot väggen – armbågen pressas rakt bakåt mot väggen). Pressa 5 sekunder. Upprepa 10 gånger per riktning. Gör övningen 2-3 ggr/dag.
Om det gör ont i en riktning så minska kraften eller undvik den riktningen tills dess detta går.

Subakut fas

4. Som övning 3, men använd ett gummiband som motstånd. Dynamisk träning, det vill säga motståndsträning under samtidig rörelse. Fäst gummibandet/träningsbandet i armbågshöjd. Ha armbågen intill kroppen. Rotera armen utåt respektive inåt mot motstånd. Dra armen eller båda armarna samtidig bakåt som vid ”roddträning”. För armen framåt mot motstånd.
Lätt belastning/motstånd. Det skall vara enkelt att göra 3×20 stycken i varje riktning. Undvik eller minska belastningen, rörelseutslaget eller repetitionerna i den riktning som provocerar värken.

5. Försök att två gånger dagligen försiktigt ta ut rörligheten mot det normala ytterläget av axelns rörelseriktningar för att undvika stelhet och eventuella följdsjukdomar som exempelvis frusen axel (frozen shoulder).

Differentialdiagnoser till supraspinatustendinit


Vårdgivare som arbetar med supraspinatustendinit