Frusen skuldra (Frozen Shoulder)

Skribent Ulf Öhlin, medicinsk informatör, Daniel Öhlin, leg. sjukgymnast.
Granskare Gert Persson, leg. läkare, specialist i allmänmedicin och företagshälsovård.
Uppdaterat 2019-11-22
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Frusen skuldra (Frozen Shoulder)

Frusen skuldra

Frusen skuldra, även kallat frusen axel, frozen shoulder och adhesiv kapsulit, är ett smärttillstånd i axeln som karaktäriseras av periodvis stark värk och påtaglig axelstelhet. Prognosen är god men spontanläkning med återvunnen rörlighet och smärtfrihet varierar från individ till individ och är beroende av orsaken till skadan. Frusen skuldra brukar kategoriseras i två huvudgrupper, traumatisk och icke-traumatisk, vilket beskriver orsaken men även ger insikt i det normala sjukdomsförloppet. Behandlingen vid frusen skuldra varierar, ibland kan rätt behandling bryta sjukdomsprocessen och smärtan minskas. Spontan utläkning sker normalt inom 5-24 månader. Operation är sällan nödvändigt.

Icke-traumatisk (idiopatisk) och traumatisk frusen skuldra

Frusen skuldra burkar delas upp i två huvudkategorier. Dessa är främst kopplade till hur skadan uppkom, men beskriver även sjukdomsförloppet.

Icke-traumatisk frusen skuldra är beteckning för ett smärttillstånd med okänd uppkomst där axelns ledkapsel blir inflammerad och drar ihop sig, vilket leder till en så kallad kontraktur. Detta medför att ledens rörelseomfång tydligt minskar. Sjukdomen karakteriseras av spontan debut med smärta och därefter en gradvis försämrad rörlighet i axeln. Denna progression av symtom kan medföra att det är svårt att vid undersökning säkerställa diagnosen i ett tidigare skede.

Traumatisk frusen skuldra, som namnet tyder, uppstår efter någon form av trauma (våld), stort eller mindre, men kan även komma efter upprepade rörelser. Vid en traumatisk debut är förloppet normalt det samma som vid icke-traumatisk med smärta och tilltagande stelhet. Dock har traumatisk frusen skuldra ofta ett kortare sjukdomsförlopp än icke-traumatisk.

Symtom vid frusen skuldra

Gemensamt för båda grupperna är symtom med värk som följs av gradvis ökad rörelseinskränkning i axeln. Symtomen drabbar nästan uteslutande en axeln åt gången. Under de första två veckorna efter debuten  är det vanligt att uppleva värk huvudsakligen i samband med aktivitet. Värken är då lokaliserad till axeln och överarmen och det går ofta bra att sova på den påverkade sidan. Initialt upplevs rotationer av armen smärtsamt mot ytterlägena. Efter 2-6 veckor kan värken börja störa nattsömnen, värken kan också börja kännas nedanför armbågen och det kan göra fruktansvärt ont att göra oförsiktiga/reflexmässiga hastiga rörelser, framför allt mot ytterläget av en rörelseriktning.

Tre faser och fyra stadier vid frusen skuldra

Symtomen vid icke-traumatisk frusen skuldra brukar vanligen delas upp i tre olika faser som främst är tidsberoende för att beskriva normalförloppet.

Fas 1. Period av tilltagande värk och smärta, ca 2½-9 månader.
Fas 2. Tilltagande rörelseinskränkning, 4-12 mån.
Fas 3. Rörligheten återkommer, ”utläkning” 5-24 mån.

Beroende på besvärsgrad delas sjukdomen in i 4 olika stadier där stadie 1 och 3 är ytterlägen med lättare respektive svårare symtom. Mellangrupperna 2a och 2b har ett blandat utfall. Detta används ibland för att bestämma åtgärd och behandling.

Stadie 1:

  • Ingen vilovärk
  • Smärtan går ej ner längre än till armbågen
  • Det går att sova på den onda axelns sida
  • Ytterlägesmotståndet vid utåtrotation är normalt eller lätt stumt

Stadie 3:

  • Smärta i vila
  • Det går inte att sova på den onda axelns sida
  • Smärtan strålar även nedanför armbågen
  • Muskelspasm uppstår vid test av ytterlägesmotståndet

Stadie 2a:

Visar ett blandat utfall av de fyra ovanstående kriterierna. Ett eller flera kriterier är svagt positiva medan minst ett är negativt. Dock ingen spasm vid ytterlägestest.

Stadie 2b:

Visar också ett blandat utfall där ett eller flera kriterier är svagt positiva medan minst ett är negativt samt att det föreligger muskelspasm vid ytterlägestest.

Så här ställs diagnos

Diagnosen ställs genom klinisk undersökning, det vill säga genom en noggrann undersökning och sjukdomshistorik av läkare eller fysioterapeut/sjukgymnast. Röntgenundersökning är sällan nödvändig och görs först vid oklarhet eller misstanke om annan skada eller sjukdom.

Prognos vid frusen skuldra

Prognosen är för det mesta god och sjukdomen läker ut av sig själv, vanligtvis inom 5-24 månader. Dock kan lindringa besvär kvarstå i upp till 3 år, och i vissa fall även längre. Individer med diabetes typ-1 har ofta ett längre sjukdomsförlopp. Besvären kan i många fall lindras och sjukdomstiden kan ibland förkortas genom behandling.

Vid utebliven förbättring inom 10 månader kan det vara aktuellt med remiss till ortopedkirurg.

När ska man söka vård?

En axelsmärta med okänd upprinnelse och som inte avklingar under en två-veckorsperiod är skäl att söka vård för och få hjälp med diagnostik och påbörjad behandling. Har du fått akut uppkommen smärta som är så stark att du har svårt att sova, svårt att röra armen och/eller måste ha stark smärtlindring bör du söka dig till din vårdcentral. Likaså bör du söka till din vårdcentral om du råkat ut för ett mildare trauma (våld, exempelvis ramlat) och har kraftig värk eller svårt att lyfta armen.

Hitta vård

En fysioterapeut/sjukgymnast, läkare eller naprapat vidareutbildad och examinerad inom någon av följande specialiseringar; ortopedisk medicin (omi), ortopedisk manuell terapi (omt) eller mekanisk diagnostik och terapi (MDT) är skolade i både att diagnostisera och behandla skador och sjukdomar i axeln och dessa kan sökas direkt utan remiss.

Vårdgivare specialiserade på omhändertagande av frusen skuldra

Vård online vid frusen skuldra

Har du ont i axeln och vill ha vår hjälp? Du kan prata med oss. Vi hjälper dig i ett video- eller telefonmöte.

Läs mer och boka tid

Anatomi och biomekanik

Axelleden är kroppens rörligaste led. Detta är möjligt genom dess konstruktion – anatomi. Leden har en liten ledskål och förhållandevis stor ledpanna. Detta gör leden rörlig men även relativt instabil i jämförelse med kroppens övriga leder. Övriga vävnader i axeln är därför väldigt viktiga för axelledens stabilitet. Dessa vävnader är framför allt; Labrum – en ring eller krans som ligger utanpå ledskålen och förstorar eller fördjupar den ytterligare samt ledkapseln, ligament och rotatorcuffen, vilket är namnet på en samling muskler. En ledkapsel är en vävnad som ligger runt varje led i kroppen och innesluter ledvätska.

Orsaker till frusen skuldra

Som nämnts ovan är orsaken till frusen skuldra inte klarlagd men man vet att sjukdomstillståndet kan uppstå efter ett yttre våld, till exempel att man ramlar på armen eller axeln (trauma) eller efter annan onormal påfrestning (överbelastning) där sambandet mellan händelse och effekt verkar eller är misstänkt klarlagt. Sjukdomen kan även komma utan klar orsak – så kallad idiopatisk frusen skuldra.

Det finns andra sjukdomar som gör oss mottagligare att drabbas av frusen skuldra. Man vet att risken för att få frusen skuldra ökar om man har diabetes eller thyroideasjukdom, Även hjärtsjukdom, Parkinsons sjukdom, lungsjukdom och stroke ger ökad risk för frusen skuldra där stroke möjligen ger frusen skuldra p.g.a. muskelspasm. Det är även mer frekvent med frusen skuldra efter operation såsom hjärtkirurgi.

Orsak till smärta och förlorad rörlighet

Vid en inflammation i en led, så kallad kapsulit, resulterar det bland annat i en reaktion i ledkapseln som omsluter leden. Inflammationen leder till att ledkapseln drar ihop sig och ledens rörelseutslag påverkas, detta följer alltid ett givet mönster för varje led. Vid inflammation i axelleden (frusen skuldra) blir resultatet att rörelseförmågan att rotera armen utåt reduceras mest, därefter förmågan att lyfta armen utåt/uppåt och därefter att rotera armen inåt. Denna rörelseinskränkning utvecklar sig under en period av veckor till månader. Parallellt med ett minskat rörelseomfång kan man uppleva stark belastnings- och rörelsesmärta. Framför allt hastiga oförsiktiga rörelser kan resultera i nästan svimningsstark huggsmärta och tillfällig kraftlöshet i armen. Att föra armen ut mot ytterlägen då den irriterade kapseln sträcks brukar också framkalla stark smärta.

Vilka drabbas av frusen skuldra?

Mellan 2 och 5% av befolkningen drabbas av frusen skuldra någon gång under livet. Åkomman drabbar i högre utsträckning individer mellan 50-70 år, insjuknande innan 40 är ovanligt. Kvinnor drabbas i något högre utsträckning än män och det är något vanligare att den icke-dominanta axeln påverkas. För 6-17% återkommer besvären, men i den motsatta axeln inom 5 år.

Behandling vid frusen skuldra

Då frusen skuldra har ett självläkande förlopp är den främsta behandlingsåtgärden att avvakta, om den drabbade står ut med smärta, värk och nedsatt rörlighet. Vanligen läker tillståndet ut på 5-24 månader och variationen är därför stor mellan individer.

Många olika behandlingar finns beskrivna för frusen skuldra, alltifrån intensiv sjukgymnastik, läkemedel, kirurgi eller injektioner. Det är viktigaste är att känna till orsak till symtomen och framförallt naturalförloppet. Axelmobilisering och egenträning fungerar ofta bra liksom injektionsbehandling vid olika stadier vid traumatisk frusen skuldra. Vid icke traumatisk (idiopatisk) frusen skuldra kan dock manuell axelmobilisering förvärra sjukdomen och bör utföras med försiktighet. Injektionsbehandling med kortison är omdiskuterat, kombinationen av injektionsbehandling och lätt rörelseträning brukar vanligen rekommenderas vid icke-traumatisk frusen skuldra.

Läs mer om behandling vid frusen skuldra

Egenvård vid frusen skuldra

Vid frusen skuldra kan intensiv träning och tänjning försämra tillståndet. Misstänker du att du har frusen skuldra så bör du först få detta undersökt och diagnos konstaterad.
Vilken typ av egenbehandling och träning du bör göra är olika i de olika faserna och stadierna av sjukdomen och bör handledas av adekvat vårdgivare. Att försöka bibehålla muskelmassa och styrka är önskvärt, liksom rörelser i syfte att minska smärta. Övningarna kan ofta utföras på egen hand i hemmet.

Läs mer om egenvård vid frusen skuldra

Kan frusen skuldra undvikas eller förebyggas?

Risken för att en skadad axel skall utveckla kapselstelhet (frusen skuldra) kan minskas genom att undvika immobilisering av axeln. Det vill säga, om du t.ex. ramlat och slagit i axeln så bör du eftersträva att bibehålla din fulla rörlighet i axeln genom att minst två gånger per dag ta ut rörligheten till ytterläget i rörelseriktningarna samt försöka använda armen normalt, trots att det gör ont. Är det väldigt stark smärta så kan du ta hjälp av axelspecialiserad sjukgymnast för kapseltöjning (gäller enbart vid traumatisk frusen skuldra). Att hålla axelleden i stillhet efter skada ökar alltså risken för traumatisk frusen skuldra.

Differentialdiagnoser till frusen skuldra

  • Cervical diskprotrusion
  • Axelinstabilitet – sekundärt impingement
  • Impingement – inklämningssyndrom

Referenser

  • Reeves B. The natural history of the frozen shoulder syndrome. Scand J Rheumatol 1975; 4:193.
  • Rizk TE, Pinals RS. Frozen shoulder. Semin Arthritis Rheum 1982; 11:440.
  • Carette S, Moffet H, Tardif J, et al. Intraarticular corticosteroids, supervised physiotherapy, or a combination of the two in the treatment of adhesive capsulitis of the shoulder: a placebo-controlled trial. Arthritis Rheum 2003; 48:829.
  • Juel NG, Brox JI, Brunborg C, et al. Very High Prevalence of Frozen Shoulder in Patients With Type 1 Diabetes of ≥45 Years’ Duration: The Dialong Shoulder Study. Arch Phys Med Rehabil 2017; 98:1551.
  • Hand C, Clipsham K, Rees JL, Carr AJ. Long-term outcome of frozen shoulder. J Shoulder Elbow Surg 2008; 17:231.