Löparknä (iliotibialbandssyndrom – ITBS)

Skribent Axel Öhlin, läkarexamen
Granskare Daniel Öhlin, fysioterapeut
Uppdaterat 2017-09-15
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Löparknä (iliotibialbandssyndrom - ITBS)

Löparknä

Löparknä kallas den överbelastningsskada i bindvävshinnan, slemsäcken eller benhinnan på utsidan av knät och som ger smärta på utsidan av knät vid fram för allt löpning och hoppidrotter. Den resulterar i allt från mild lokal smärta till en skarp smärta framför allt på utsida knät. De flesta brukar kunna bli av med sin smärta genom vila från provocerande aktivitet samt genom stretchning och alternativ träning.
Andra namn för löparknä är iliotibialbandsyndrom (vilket ibland endast benämns ITBS), tractus iliotbialis tendinit samt iliotibal band syndrome


Symptom vid Löparknä

Löparknä
Smärtan brukar vara av skarp karaktär och lokaliserad alltifrån just över knäledens utsida till utefter hela överbenets utsida eller strålandes ner i underbenet. Vid mildare besvär brukar smärtan komma en bit in i träningspasset och upphöra när man stannar eller vilar. Vid lite mer uttalade besvär kan smärtan dröja sig kvar efter träning. Vilar man några dagar kan smärtan försvinna och sen komma tillbaka nästa träningspass. Ofta blir smärtan så stark att den tvingar motionären till att avbryta träningen. Ibland kan det även uppstå en svullnad och förtjockning av bindväven på utsidan av knäet.

Prognos vid Löparknä

Prognosen är god och så många som upp till 94% av alla drabbade svarar bra på icke kirurgisk behandling som exempelvis vila, stretchning och fysioterapi (sjukgymnastik). Ibland kan behandling med kortisoninjektion behövas och i vissa sällsynta fall kan en operation där man förlänger bindväven krävas.

Behandling vid löparknä

Behandlingen vid löparknä brukar bestå i korrigering av felställning i fot, vrist och underben genom tillverkning av ortopediska skoinlägg, men skadan anses också vara mer förekommande hos löpare med viss löpstilar varför löpanalys med löptekniksträning kan hjälpa för den drabbade eller för att minska risken att drabbas. Andra vanliga behandlingsmetoder som sjukvården erbjuder är massage och töjning av det långa bindvävsstråket på lårets utsida, stötvågsbehandling och injektionsbehandling.

Egenvård – detta kan du göra själv

Innan man söker hjälp hos vårdgivare kan man försöka bli av med skadan själv genom att vila från den aktivitet som framkallar smärtan. Du bör inte vila helt utan kan börja med att förändra den träning du håller på med eller hitta en annan träningsform som du kan utföra utan besvär. Du kan prova att inte springa i backar eller på doserat (lutande) underlag. Man kan även stretcha det långa iliotibialbandet på utsidan av benet samt ta värktabletter, även om det senare endast lindrar symptomen och inte botar.
När och var ska jag söka hjälp?

Man ska vända sig till en fysioterapeut (sjukgymnast) eller vårdcentral om smärtan inte går över av sig självt.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs utifrån patientens sjukdomshistoria i kombination med den undersökning som vårdgivaren gör. Vävnaderna kring knät testas med olika provokationstester vilket resulterar i en klinisk bild. Är man osäker på vad som orsakat smärtan kan man göra en röntgen för att utesluta andra skador och i vissa svåra fall kan man dessutom göra en MRI (magnetkameraundersökning) vilken är en metod som är bättre på att avbilda mjukdelar än vanlig röntgen.

Anatomi och biomekanik

Längsmed lårbenets utsida löper en bindväv som ovantill fäster i höftbenet och nedtill till skenbenet. I höjd med knäet finns det ett utskott från lårbenet som denna bindväv kommer glida fram och tillbaka över när man böjer knäet runt 30 graders vinkel. Varje gång bindväven glider över denna knöl uppstår friktion och om man överbelastar här leder det dels till att bindväven i sig blir irriterad, men även till irritation och inflammation i mjukdelarna under bindväven samt inflammation i benhinnan som ligger över knölen. Det är dessa irritationer och inflammationer som ger upphov till smärtan. Belastningen i det långa bindvävsstråket är ökad hos löpare som inte lyckas hålla höfterna horisontellt stabila under löpningen samt för dem som springer med ökad höft-benvinkel. En löpanalys studerar biomekaniken och löptekniken och efterföljande löptekniksträning kan leda till förändrad biomekanik och belastningsbild.

Orsaker till Löparknä

Löparknä kan dels uppkomma av mer generella orsaker som att man tränat för hårt men det finns även vissa mer specifika risker som exempelvis mycket löpning i backar, löpning på i sidled sluttande underlag som på en doserad löpbana. Dessutom finns det anatomiska risker som höga eller låga fotvalv, överpronation, olika längd på benen eller obalans i muskulaturen samt biomekaniska och löpstilsrelaterade riskfaktorer.

Vilka får Löparknä?

Löparknä drabbar framförallt löpare, cyklister och personer som utövar andra uthållighetssporter. Det finns studier som pekar på att skadan bland löpare är en av de vanligaste skadorna på knäets utsida med en incidens på mellan 1.6–12 % och bland cyklister står den för mellan 15-24 % av alla överbelastningsskador.

Kan löparknä undvikas eller förebyggas?

Det är många faktorer som orsakar löparknä, men framför allt bör man se över doseringen, dvs. hur mycket man tränar och hur snabbt man stegrar denna. Ju långsammare stegring desto mindre risk att drabbas. Vilken löpteknik/löpstil man har kan troligen också påverka risken att drabbas. Sin löpteknik kan studeras genom att göra en löpanalys. Därefter kan löpteknikträning med direkt feedback under ett antal sessioner ge bestående förbättrad löptteknik med förändrad belastningsbild av höft och knä. Man kan även se över sina skor och skoinlägg och se om de kompenserar för eventuell stor överpronation, särskilt höga eller låga fotvalv samt för olika längd på benen. Man ska försöka undvika för mycket av den träning som belastar detta område extra mycket som exempelvis backlöpning eller löpning på doserat underlag. Dessutom kan man stretcha benets utsida samt försöka sträva mot att ha en bra muskelbalans mellan benets muskulatur.

Differentialdiagnoser

Utöver löparknä finns det flera andra orsaker till smärta vid knäet, bland annat stressfraktur, degenerativ ledsjukdom och refererad smärta från ryggen.

Referenser

  • Richard Ellis, Wayne Hing, Duncan Reid. Iliotibial band friction syndrome – A systemeatic review.
  • Razib Khaund, Sharon H Flynn. Iliotibal Band Syndrome: A Common Source of Knee Pain. American Family Physician.
  • Nemeth WC, Sanders BL. The lateral synovial recess of the knee: anatomy and role in chronic Iliotibial band friction syndrome. Arthroscopy.
  • Ombregt, Bisschop och J. ter Veer. A system of Orthopaedic Medicine, second edition. 2003.
  • Roald Bahr och Sverre Maehlum. Förebygga, behandla, rehabilitera Idrottsskador. Sisu idrottsböcker, 2004.

Skadekompassens vårdgivarregister vid löparknä

Vårdgivare som arbetar med löparknä