Ultraljudsundersökning

Skribent Mikael Boije af Gennäs, leg fysioterapeut
Uppdaterat 2017-04-24
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning (UL) är en radiologisk undersökningsmetod som använder ultraljud för att skapa två-, tre- eller fyrdimensionella bilder av en vävnad. Andra begrepp som används för undersökning med ultraljud är ultraljudscanning, ultraljudsdiagnostik och diagnostiskt ultraljud.

Metoden används vid undersökning av såväl muskler, ligament, senor och även i viss utsträckning skelett men också blodkärl, livmoder och urinblåsa. Ultraljud har många fördelar över andra radiologiska undersökningar genom att det ger en realtids bild av den undersökta strukturen. Detta innebär att undersökaren kan arbeta aktivt med patienten och utföra rörelser samtidigt som en bild projiceras. UL är i förhållande till motsvarigheten MRT billig och smidigare att använda då själva apparaten är liten och nätt i jämförelse. UL används ofta som komplement till slätröntgen.

Så här fungerar ultraljudsundersökning

Det finns flera olika sorters ultraljud men de bygger alla på samma princip som går ut på att man skickar ut högfrekventa ljudvågor från en givare som sedan reflekteras mot olika delar av kroppen och dessa registreras sedan av en mottagare. Både givaren och mottagaren sitter i en handenhet (prob) som flyttas över den kroppsdel man vill undersöka. Vävnader med en viss densitet (täthet) reflekterar en viss mängd ljudvågor och vävnader på ett visst djup i kroppen tar en viss tid på sig att reflektera ljudvågorna. Med hjälp av en dator kan man sedan med hjälp av all den informationen man fått bygga upp en bild av det man vill studera.

Olika strukturer absorberar olika mycket ljud och ser därför olika ut på datorskärmen. Hårda strukturer så som skelett och kalk reflekterar alla ljudvågorna tillbaka till proben medan vätska inte absorberar ljudvågor alls. Detta gör att vätska ser helt svart ut på datorskärmen samt att de strukturer som ligger under vätskan ofta syns lite tydligare. Skelett och kalk framstår som ljusa vita fält och inget syns under skelettet efter som allt ljud studsar tillbaka till proben utan att ha passerat skelettet. Ultraljud är därför inte ett verktyg som ger en exakt bild av en strukturs faktiska beståndsdelar utan en relativ projektion av strukturens beståndsdelar genom dess förhållande till kringliggande beståndsdelar.

Ultraljudsundersökning stortåled - mtp-led1 Ultraljudsundersökning stortåled (mtp-led) med benpålagring

På första bilden syns en stortåled (MTP1 led) utan påverkan, med Metatarsale I till vänster i bild och första falangen till höger. Bilden projicerar leden längsgående (longutudinellt).
Bild nummer två visar en storttåled (MTP1 led) med uttalade ledförändringar med osteofytpålagring både på basen av Metatarsale I och första falangen. På bilden syns även en vätskeutgjutning från leden.

Bildprojektionen utgör en 2-dimensionell bild av en 3-dimensionell struktur. Undersökning av en struktur i kroppen utgörs därför genom att handenheten flyttas över strukturen. Flera stillbilder tas eller till och med en film för att visa strukturen ur flera perspektiv för att på bästa sätt kunna utvärdera möjlig skada. Nyare teknologi kan även lägga ihop flera 2-dimensionella bilder för att skapa en 3-dimensionell avbildning av strukturen.

Följande strukturer lämpar sig för ultraljudsundersökning:

  • Muskler
  • Muskelsenor
  • Nerver
  • Ligament
  • Ledkapslar
  • Skelett
  • Brosk
  • Invärtes organ
  • Blodkärl

UL används däremot sällan för att undersöka ryggraden där MRT ofta utgör ett bättre alternativ.

När används ultraljudsundersökning?

UL kan användas för att identifiera vävnadsförändringar i många olika strukturer. En bedömning och diagnostisering bygger på sjukdomshistoria och en klinisk undersökning. I samband med detta kan UL bidra med information och säkerställa diagnos. UL kan även tillföra information om skadans omfattning och allvarlighetsgrad samt bidra med ett kraftfullt utvärderingsinstrument där undersökaren enkelt kan jämföra projektionen av samma vävnad vid olika återbesök. UL medför nämligen möjligheten att mäta storlek på svullnader samt avstånd inom vävnaden. Dessa mått kan sedan jämföras med dem från en ny projicering gjord efter genomförd behandling.

UL används med fördel då man vill undersöka mjukdelar där vanlig slätröntgen inte kan ge svar på frågeställningen eller för att undersöka vad som händer inuti kroppen vid rörelse. Andra fördelar är att UL inte utsätter patienten för någon strålning, det är en billig och snabb undersökningsmetod som ger svar i realtid.

Ultraljud kan således bidra med information vid till exempel:

  • Senskador
  • Muskelskador
  • Meniskskador
  • Nervinklämningar (t.ex. karpaltunnel syndrom)
  • Bursiter (t.ex. subacromiell bursit)

Vem utför ultraljudsundersökning?

Ultraljud används på flera olika platser, såväl på sjukhus, vårdcentraler som hos privata vårdgivare. Ultraljudsundersökning kan utföras av all hälso- och sjukvårdspersonal (t.ex. läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast eller naprapat) med rätt kompetens. Det används med fördel av den vårdgivare som även behandlar då det kan leda till ökad precision i behandlingen men även tillför ett kraftfullt utvärderingsinstrument. Det är även möjligt att bli remitterad för UL men det är mer och mer vanligt att vårdgivare själva har tillgång till UL.

Diagnostiskt ultraljud och dess begränsningar

Ultraljud har som alla undersökningsmetoder ett specifikt användningsområde och områden då metoden är begränsad i användbarhet. En stor begränsning är ljudvågornas oförmåga att penetrera skelett och kalk vilket medför att undersökning av skelett är begränsad till ytskiktet. Ytterligare är undersökning av leder begränsad till viss mån på grund av ultraljudets begränsade djup samt det snäva synfältet som bilden erbjuder. Detta medför att i vissa situationer kan en slätröntgen bidra med kompletterande information om en skada där dessa faktorer snarare utgör en styrka för undersökningsmetoden.

Ultraljudsguidad behandling

Utöver diagnostik används UL även för att vägleda vid till exempel injektions-, fokuserad stötvågs- och elektrolys perkutan intratissue (EPI) behandlingar. Dessa behandlingar ställer höga krav på träffsäkerhet för att få god effekt. Behandling under ultraljudsvägledning minskar risker med behandlingen och ökar träffsäkerheten och därigenom effekten av behandlingen.

Ultraljudsguidade behandlingar utförs under direkt projektion av vävnaden eller att skadan lokaliseras först och markeras ut och därefter behandlas. Vid ultraljudsguidad injektionsbehandling syns både nålen och det injicerade preparatet väl och i realtid. Detta medför att injektionen med större sannolikhet träffar den destinerade strukturen.

Ultraljudsskanning vid axelbesvär

Metoden lämpar sig väl vid undersökning av mjukdelsskador i axlar. Informationen om skadans lokalisation och omfång kan vara värdefull information i valet av behandling. Till exempel kan UL vara till hjälp för ortopedkirurger vid ställningstagande inför operation. Vid konservativ behandling kan UL användas för att träffa rätt vid injektionsbehandling av kalkaxel eller subacromiell bursit. UL kan också användas för utvärdering vid konservativ behandling av muskelrupturer. Rupturens storlek mäts vid första undersökningen och följs upp efter en rehabiliterings- och behandlingsperiod.

Axelskador som kan identifieras med ultraljud

Hur går ultraljudsundersökningen till?

Undersökningen kan utföras då patienten står, sitter eller ligger ner, allt beroende på vad man vill titta på.

Undersökaren applicerar ultraljudsgel på huden eller proben. Denna gel gör att ljudvågorna fokuseras från proben ner mot huden och inte sprids iväg. Proben placeras därefter mot huden och flyttas över strukturen för att ge en projektion av hela strukturen och ur olika vinklar. Flera stillbilder eller filminspelningar kan sparas från undersökningen. Vid undersökning av till exempel ett knä jämförs alltid den skadade och friska sidan. Undersökningen innefattar flera strukturer för att ge en så tydlig och heltäckande bild som möjligt av området.

När får man svaret från ultraljudsundersökningen?

Fördelen med ultraljud är bland annat att bilden tolkas direkt av den som gör själva undersökningen. Ofta får även patienten se den bild av sin vävnad som undersökaren ser under själva ultraljudsundersökningen och undersökaren kan därmed direkt beskriva och berätta vad som ses. Efter undersökningen behöver undersökaren sammanfatta fynden och formulera ett UL-svar – undersökningssvar. Om patienten kom till undersökningen på remiss så skickas UL-svaret tillbaks till den som skrev remissen och vidare omhändertagande kan då ske utifrån detta.

Referenser

Epis, O. & Bruschi E. (2014). Interventional Ultrasound: A Critical Overview on Ultrasound-guided Injections and Biopsies. Clinical and Experimental Rheumatology.

Messina, C., Banfi, G., Orlandi, D. et al. (2016). Ultrasound-guided Interventional Procedures Around the Shoulder. The British Journal of Radiology.

Gilliland, C. A., Salazar, L. D. & Borchers J. R. (2011). Ultrasound Versus Anatomic Guidance for Intra-articular and Priarticular Injection: A Systematic Review. The Physician and Sportsmedicine.

Raza, K., Lee C. Y., Pilling, D. et al. (2003). Ultrasound Guidance Allows Accurate Needle Placement and Aspiration From Small Joints in Patients With Early Inflammatory Arthritis. British Society for Rheumatology.

Pinzon, E. G. & Moore, R. E. (2009). Musculoskeletal Ultrasound: A Brief Overview of Diagnostic and Therapeutic Applications in Musculoskeletal Medicine. Practical Pain Management.

Teefey, S. A., (2012). Shoulder Sonography: Why We Do It. Journal of Ultrasound in Medicine.


Skadekompassens vårdgivarregister för ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning vid besvär i rörelseapparaten görs av specialutbildade vårdgivare.

Ultraljudsundersökning av rörelseorganen

Hjärtultraljud