Musarm

Skribent Axel Öhlin, läkarstudent
Uppdaterat 2016-02-06
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Musarm

Sammanfattning

Musarm är inte en enskild skada utan ett samlingsnamn på smärtsyndrom i armen som beror på onaturlig belastning av armens och handens muskler, senor, leder och nerver och kan drabba fler än bara datoranvändare. Smärtan kan uppträda på flera olika ställen som exempelvis i axlar, armar och händer och behöver inte enbart uppträda som direkt smärta utan även som tillexempel stelhet och domningar. Många kan, om problemet handläggs rätt, bli fria från sina besvär.


Symptom vid Musarm

Symtomen kan drabba flera olika delar av rörelseapparaten som nacke, axlar, armbåge, underarm, hand och handled. Symptomen brukar utvecklas efterhand och utvecklingen kan delas in i tre stadier. I det första stadiet har man smärta och svaghet i berört område medans man arbetar men besvären brukar försvinna om man vilar några dagar. Detta stadium kvarstår från veckor till månader och kan gå över av sig självt. Nästa stadium kännetecknas av att symptomen kommer snabbare och kvarstår längre samt att man även nu kan finna vissa fysiska tecken på skada. Detta stadium brukar vara i månader och det är i detta stadium man kan få problem med att utföra sitt arbete. Det sista stadiet som brukar vara mellan månader och år kännetecknas av att man nu även har symptom när man vilar. Detta kan leda till att man till exempel får svårt att sova och man har i detta stadium dessutom svårt att utföra även lättare arbete. Har man kommit till detta stadium har man dåliga utsikter att bli bra, varför det är viktigt att man tar tag i problemet innan det går för långt.

Anatomi och biomekanik

Smärtan som upplevs vid musarm kan ha flera olika ursprung som exempelvis inflammation eller skada i senor eller inklämning av nerver, vilka dock alla har gemensamt att de beror på en felaktig belastning.

Köp specialstickat kompressionsskydd för armbågen hos Fyseum.se

Orsaker till Musarm

Det är flera faktorer som bidrar till att risken för att få musarm ökar. Några av dessa är upprepade rörelser, statiskt spända muskler, udda arbetsställningar, tyngden på arbetet, värme eller kyla, vibrationer, enformigt arbete och frånvaro av korta pauser från arbetet.

Vilka får Musarm?

Musarm kan drabba de flesta som utsätts för ovan nämnda riskfaktorer och kan innefatta alla från idrottare och musiker till datoranvändare. Varför man riskerar att få musarm vid just datorarbete beror på att man framförallt vid musanvändning arbetar på ett för kroppen onaturligt sätt och därmed belastar felaktigt. Dels jobbar man med armen långt bort från sig, man spänner ofta fingrarna, handleden är vinklad lite uppåt och underarmen är roterad utåt. Detta i kombination av att man kan vara stressad på arbetet, vilket kan resultera i dels uteblivna pauser men även en allmän spändhet i muskulaturen, gör att man utsätts för flera riskfaktorer och därmed har en ökad risk för musarm.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs dels utifrån en sjukdomshistoria inkluderande till exempel var det gör ont, när det gör ont, hur ont det gör, hur länge man haft smärtan samt om det finns några faktorer som ökar eller minskar smärtan. Dessutom går man igenom hur personen arbetar för att se om man kan finna några riskfaktorer. Detta kompletteras med en klinisk undersökning som går ut på att bland annat försöka hitta tecken på inflammation, känna efter spändhet och inskränkt rörelsemönster samt testa greppstyrka och känsel. I vissa fall kan man även ta hjälp av vanlig röntgen samt MRI för att skapa sig en bättre bild av skadan.

När och var ska jag söka hjälp?

Man bör vända sig till en fysioterapeut (sjukgymnast) ifall symtomen inte går över på ett par veckor efter att man själv försökt ändra sitt arbetssätt. Man bör även koppla in en ergonom vilken är expert på att utreda och ge förslag på lämplig förändring av den belastningsbild du utsätts för på din arbetsplats. En korrekt utformad arbetsplats kan bespara dig mycket besvär på sikt.

Skadekompassens redaktion informerar
Vårdgivare som arbetar med musarmsbesvär

Prognos vid Musarm

Om problemen uppmärksammas och åtgärdas under det ovan nämnda första stadiet är prognosen god men om problemet ignoreras och det går så lång som till stadium 3 föreligger en betydligt sämre prognos.

Egenbehandling

För att inte förvärra symptomen är det viktigt att man försöker göra något åt sin arbetsmiljö genom att exempelvis byta till en mer ergonomisk arbetsställning, men även tänka på att ta pauser och att försöka minska stressnivån. För just datoranvändare kan några tips vara att till exempel variera sin arbetsställning genom att använda musen med andra handen, använda sig av kortkommandon på tangentbordet och därmed flytta in armarna in mot kroppen, tänka på att man när man använder musen inte vinklar handlederna för mycket uppåt eller roterar underarmen utåt samt försöker hitta något stöd för armarna. Det finns många olika typer av hjälpmedel ute på marknaden. Man kan dessutom använda sig av receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller är inflammationsdämpande.

Undvik och förebygg

Bortsätt från läkemedel är de förebyggande åtgärderna samma som de som ovan går under egenbehandling men är här till för att minska belastningen så att skadan inte uppkommer istället för att avlasta så att skadan kan läka. Detta är ergonomer utbildade för att hjälpa individer och företag med.

Differentialdiagnoser

Gränsdragningen mellan vad som går under begreppet musarm och andra skador är lite luddig men differentialdiagnoser till musarm kan vara karpaltunnelsyndrom och tennisarmbåge.

Referenser

Yassi, Annalee. Repetitive strain injuries, The Lancet