Hallux Valgus

Skribent Mikael Boije af Gennäs, leg. fysioterapeut
Uppdaterat 2019-12-02
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Hallux Valgus

Hallux Valgus

Hallux valgus är en mycket vanlig felställning av stortån. Felställningen i sig är inte smärtsam men medför ofta komplikationer som leder till smärta och nedsatt funktion. Namnet Hallux valgus innebär att stortån (Hallux) intar en position där den pekar utåt från kroppen i förhållande till ledens position (valgus), detta medför ett karaktäristiskt utseende på foten, där framfoten ofta är utplattad och bred medan stortån trycks mot de mindre tårna. Symtom av smärta uppstår vanligen på insidan av stortå-leden, men kan även vara lokaliserat under stortå-leden och ut i själva tån. Det är också vanligt med smärta i de övriga tårna eller under trampdynan som följd av Hallux valgus.

Behandling vid Hallux valgus är framförallt inriktat mot att reducera vidare utveckling av felställningen och minska symtom. Om symtomen inte går att lindra och felställningen ökar är rekommenderas ofta operation.

Rehabilitering med inriktning på gångmönster, rörlighet, styrka och aktiveringsmönster i foten är rekommenderat vid hallux valgus då det kan reducera symtom och ökad funktion vid mild till måttliga symtom. Manuella behandlingstekniker kan minska symtomen kortvarigt. Behandlingsåtgärder med skoinlägg, tåspridare och i vissa fall nattskenor rekommenderas ofta i kombination med råd om att använda skor med bredare framfot, mjukare läst och undvika skor med klack.

Symtom vid Hallux valgus

Förutom en estetisk förändring av foten kan smärta uppstå som följd av komplikationer vid Hallux valgus.

  • Smärta på insidan av stortå-leden
  • Smärta på ovan och undersidan av stortå-leden
  • Svullnad i stortå-leden och nedsatt rörlighet
  • Smärta och känselrubbning av stortån
  • Smärta i de mindre tårna
  • Smärta under den främre trampdynan

Dessa symtom uppstår som följd av:

  • Slemsäcksinflammtion och/eller skada på ligament och ledkapsel
  • Degeneration, osteofytpålagring och errosion av stortå-leden
  • Inklämning av nerv som löper ut i stortån
  • Hammartå felställning av de mindre tårna
  • Metatarsalgi

Så här ställs diagnosen

Hallux valgus felställning medför ett karaktäristiskt utseende och kan därför ofta väldigt enkelt diagnostiseras. Genom anamnes (sjukdomshistoria) och en fysisk undersökning så kan diagnosen konfirmeras och potentiella komplikationer identifieras. Röntgenundersökning används framförallt inför operation och är inte nödvändigt för att ställa diagnos.

Trots att Hallux valgus är en vanlig felställning i foten är det viktigt att känna till att det är normalt med en adduktionsvinkel på 10-25° och att det inte behöver medföra symtom eller progression till felställning av tån.

Prognos vid Hallux valgus

Hallux valgus deformiteten återställs ej utan åtgärd. Med hjälp av fysioterapi, avlastning och stöd kan progression av felställning undvikas och symtom minskas. Däremot leder dessa åtgärder inte till att stortå-leden återtar en rak position och framfoten smalnar av.

Operation av Hallux valgus kan reducera felställningen, det är dock ingen garanti. Det är vanligt att framfoten fortsatt är breddad efter operation men att symtomen har reducerats eller eliminerats. Beroende på typ av operationsteknik varierar läkningstiden.

När ska man söka vård

Vid symtomgivande Hallux valgus bör man söka vård hos fysioterapeut, naprapat eller annan vårdgivare med specialintresse för fotskador. Ortopedtekniker och ingenjörer som arbetar med fotortoser och avlastande stöd kan hjälpa vid Hallux valgus.

Hitta vård

Vård online vid Hallux valgus

Har du ont i foten och vill ha vår hjälp? Du kan prata med oss. Vi hjälper dig i ett video- eller telefonmöte.

Läs mer och boka tid

Anatomi och biomekanik

Fotens inre och främre fotvalv

Fotens mekanik är komplex och bygger på ett samspel mellan fotens samtliga muskler, ledband och leder för att fungera optimalt.

Den främre delen av foten består av fem så kallade strålar som är uppkallade efter deras nummerordning där stortån tillsammans med dess metartarsalben (framfotens rörben) utgör den första strålen, följt av stråle två till fem (lilltån). Den första strålen består av tre ben och tre leder. Detta skiljer den första strålen från de övriga som består av fyra ben och fyra leder. Själv tån innefattar två ben och leden mellan de två yttersta benen och foten kallas för Metatarsophalangealled eller MTP-led. MTP-lederna omsluts av en så kallad ledkapsel och stabiliseras av sidoligament (kolateralligament).

På ovansidan av den första strålen löper muskulatur som lyfter stortån uppåt och under den muskulatur som böjer den neråt. På både in och utsidan av stortån löper muskler som för stortån inåt och utåt, dessa är dock belägna mer mot fotsulan än direkt på sidorna av tån. Den första strålen hålls i en rak linje från mellanfoten genom musklerna adduktor hallucis och peroneus longus som genom att dra i benet stabiliserar hela första strålen. Ligament mellan metatarsalbenens huvuden utgör ett passivt stöd som håller ihop tårna.

Orsaker till Hallux valgus

Vid Hallux valgus tappar det första metatarsalbenet sitt stöd och vinklas in mot kroppens medellinje (medialt) samtidigt som stortån viks utåt och mot de mindre tårna (lateralt). Detta uppstår på grund av att det mediala longitudinella fotvalvet sjunker ner och den första strålen blir mer rörlighet och mindre stabilitet. Det transversella fotvalvet sjunker ner och framfoten breddas. Detta medför att de passiva strukturer som håller strålen rak mattas ut och blir längre. Musklerna som ska stabilisera stortåleden i sidled glider ner under leden och mister sin funktion som stabiliseringsmuskler. Våd långvariga besvär brister ledkapsel och kolateralligament på MTP-ledens insida, vilket vidare minskar ledens stabilitet i sidovackling. Således är Hallux valgus ett resultat av ett förlopp med minskad stabilitet i foten.

Det är ännu inte helt klarlagt vad som orsakar Hallux valgus, en misstanke har länge varit att snäva skor och klackskor ska orsaka felställningen. Det finns dock inte någon säker evidens för att skovalet frambringar felställningen då flera individer som inte går i snäva och högklackat drabbas av hallux valgus samtidigt som långt ifrån alla som går med snäva skor drabbas av hallux valgus. Det är sannolikt att skor påskyndar och framhäver processen snarare än att det är en primär orsak.

Ärftlighet misstänks vara av stor betydelse för utvecklingen av Hallux valgus.

Vilka drabbas av Hallux valgus

Hallux valgus är vanligt, 23% mellan 18-65 och 36% över 65år har felställningen. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.

Ärftlighet, hypermobilitet och andra felställningar i foten ökar risken för att utveckla Hallux valgus. Regelbunden användning av högklackade och snäva skor ansågs tidigare orsaka utveckling av Hallux valgus, idag vet vi dock att det inte finns ett definitivt samband. Skor kan påverka utveckling av Hallux valgus för individer som lider en ökad risk eller redan har begynnande Hallux valgus. Individer med inflammatoriska sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit) utvecklar i större utsträckning felställningar av fötter och däribland Hallux valgus.

Behandling vid Hallux valgus

Konsensus vid Hallux valgus är att behandling med t.ex. skoinlägg, skomodifikation, skydd och stöd, mobilisering och träning för foten ska prövas som första åtgärd. Syftet med dessa åtgärder är att minska symtom, hindra vidare utveckling och i slutändan förhoppningsvis undvika operation.

Läs mer om Behandling vid Hallux valgus.

I de fall då ingen effekt ses av de ovan nämnda åtgärderna kan operation vara nödvändigt. De flesta som opereras för hallux valgus rapporterar reducerad eller eliminerad smärta och ökad funktion. Det är dock ingen garanti att stortå-leden återfår en helt rak ställning, vilken kan vara viktigt för den drabbade att ha kännedom om inför operation.

Egenvård vid Hallux valgus

För den som lider av Hallux valgus kan det upplevas skönt med avlastning mot foten på olika sätt. Träning med styrka och rörlighet kan även det hjälpa att lindra symtomen.

Läs mer om Egenvård vid Hallux valgus på vår artikel Behandling och Egenvård vid Hallux valgus.

Referenser

Nix SE, Vicenzino BT, Collins NJ, Smith MD. Gait parameters associated with hallux valgus: a systematic review. J Foot Ankle Res 2013; 6:9.

Bek, N, Kurklu, B. Comparison of different conservative treatment approaches in patients with hallux valgus. Artroplasti Artroskopik Cerrali 2002; 13:90.

Budiman-Mak E, Conrad KJ, Roach KE, et al. Can foot orthoses prevent hallux valgus deformity in rheumatoid arthritis? A randomized clinical trial. J Clin Rheumatol 1995; 1:313.

Ferrari J, Higgins JP, Prior TD. Interventions for treating hallux valgus (abductovalgus) and bunions. Cochrane Database Syst Rev 2004; :CD000964.