Ryggskott (Akut Lumbago)

Skribent Rasmus Elb, leg. Fysioterapeut
Uppdaterat 2017-10-26
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Ryggskott (Akut Lumbago)

Ryggskott (akut lumbago)

Ryggskott karaktäriseras av att det uppkommer plötsligt och ger symtom med smärta från ländryggen. Smärtan placerar sig framför allt i och omkring ryggen, men ibland strålar smärtan ner till skinkan och benet. Ungefär 85% av alla människor kommer någon gång i livet att drabbas av ett ryggskott. Smärtorna minskar för det mesta inom de närmsta dagarna, men ibland tar det längre tid. Om du har fått ett ryggskott har du ökad risk för att drabbas igen. Vid ett ryggskott har det uppkommit en skada på disk, facettled, ligament, muskulatur eller nerv, men kan även vara en kombination av dessa. Behandling kan vara nödvändig för att minska smärta, förbättra funktionen samt för att snabba på läkningsförloppet. Dessutom kan det minska risken för ett nytt ryggskott. Rätt beteende och behandling minskar också risken för att ryggskottet övergår till diskbråck eller ischias. Vanliga behandlingsåtgärder är mobilisering/manipulation, specifik träning, mjukdelsbehandling, akupunktur, tejpning och laserbehandling. En annan viktigt del i behandling av ryggskott är information om skademekanism och hur återfall kan förebyggas.

Vilka drabbas av Ryggskott?

Ungefär 85% av alla människor kommer någon gång i livet att drabbas av smärta från ländryggen. 90% av dessa förbättras inom 3 månader. Det är dock vanligt med återkommande ryggskott och det uppskattas att ca 50% kommer ha åtminstone en besvärsperiod till senare i livet.

Uppkomst av ryggskott kan ha flera orsaker. Arbeten med tung fysisk belastning och arbeten som innehåller mycket framåtböjningar och vridningar av ryggen ger ökad risk att drabbas. Även den som utsätts för vibrationer eller långvarigt sittande lider en ökad risk. Detta inkluderar även om du kör mycket bil. Generellt så drabbas människor som sitter eller står hela dagarna oftare av ryggbesvär än de som varierar position under dagen.  Om du röker så innebär detta en ökad risk för ryggskott och ländryggssmärta.

Symtom vid Ryggskott

Nedan följer en lista på de vanligaste symtomen vid ett ryggskott.

  • Plötsligt uppkommen smärta från ländrygg eller säte som ibland även sprider sig ned längs benet. Utstrålning till benet sker oftast bara på en sida.
  • Smärtan kan vara molande, brännande, skärande eller huggande.
  • Ibland förekommer det även stickningar, domningar och pirrningar i benet.
  • Muskelsvaghet i rygg och ben.
  • Smärta vid rörelser i ryggen, ofta vid framåtböjning och vridningar.
  • Smärta vid belastning av kroppsvikten, t ex vid gång.  

Så här ställs diagnosen

Ryggskott eller akut lumbago som diagnos säger inte mycket om vilken skada som ligger bakom ryggbesvären. Det beror på att det är svårt att bevisa orsaken till denna typ av ryggvärk trots moderna och avancerade diagnostiska metoder och maskiner. En klinisk undersökning är det viktigaste och ligger till grund för fortsatt omhändertagande. Bilddiagnostik som magnetkamera-undersökning, datortomografi och vanlig röntgen tillför sällan användbar information utan läggs endast till om misstanke om allvarlig skada finns eller för att bekräfta en teori eller för bedömning inför operation.

När och var ska man söka vård?

I den allmänna vården bör man vända sig sig till en fysioterapeut specialiserad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin. Se våra rekommendationer nedan på lämpliga sådana för primärbedömning. Detta kan du göra vid besvärens uppkomst för att snabbt få en tid då behandlingen många gånger är direkt smärtlindrande. Du kan då också i ett tidigt skede påbörja rätt inriktad egenvård. Du kan även vänta i ett par dagar med att söka vård för att se om smärttillståndet förbättras av sig själv. Under fliken “Egenvård” nedan kan du få tips på lämpliga övningar anpassade till dina symtom som du då kan börja med på egen hand.

Vid vissa symtom bör man istället söka sig direkt till en akutmottagning. Om man i samband med sina ryggbesvär samtidigt inte känner att man är kissnödig eller får svårt att hålla sig samt får domningar eller nedsatt känsel i underlivet eller ändtarmen, bör man vända sig till en akutmottagning då detta kan innebära en större skada på de nerver som kontrollerar dessa funktioner, vilket kan kräva en akut operation. Man bör även söka vård akut om man har ont i ryggen och varit med om ett trauma, har feber och känner sig allmänt sjuk samt om man har samtidig smärta från bröstkorg eller mage.

För diagnostik och behandling rekommenderar vi följande vårdgivarkompetenser:

Obs! Filtrera på din ort/län för att finna vårdgivare närmare dig.

Vårdgivare med OMT steg III

Vårdgivare med högre examen i OMI

Vårdgivare med McKenzie examen

 

Vårdgivare med basexamen i OMI

Vårdgivare med McKenzie A+B

Vårdgivare med OMT steg II

Behandling vid Ryggskott

Ryggskott behandlas ofta mest effektivt genom en kombination av träning och manuell terapi. Där träning och manuella metoder är specifikt anpassade och inriktade mot orsaken till smärta. En klinisk undersökning där orsaken till smärta bör ligga till grund för valet av behandling. Ofta kan smärtstillande mediciner vara ett komplement till behandlingen och kan vara nödvändigt för att kunna utföra behandlingen. Nedan följer exempel på behandlingar som används.

  • Injektionsbehandling
  • Tejpning
  • Laserbehandling
  • Mjukdelsbehandling
  • Nervmobilisering
  • Mobilisering/Manipulation
  • Specifik träning
  • Information

Mer om behandling vid Ryggskott

Egenvård vid Ryggskott

Vid ett ryggskott är det bra att hålla sig aktiv och att försöka inta en position där smärtan är så låg som möjligt. Det kan innebär att ta promenader för att hålla igång cirkulationen i kroppen och reducera smärtan. Det kan även vara bra att använda ett stöd för ryggen i sittande position.

Mer om övningar och egenvård vid ryggskott

Anatomi och biomekanik

Ryggradens kotor ledar mot varandra dels genom en led på vardera sida om kotkroppen som kallas för facettled, och dels genom en disk som ligger mellan varje kota och bidrar till rörelser och stötdämpning. Mellan kotorna finns också ligament som bidrar till ryggradens stabilitet. En del ledband går mellan varje enskilt segment medan andra går mellan flera segment och vissa längs hela ryggraden. Bakom kotan och disken ligger ryggmärgen som är skyddad på alla sidor. I varje nivå går nerver ut från ryggmärgen på båda sidor till kroppens olika yttre delar. I ländryggen går dessa nerver ner i benen. Ryggraden omges sedan av flertalet muskler i olika lager. Närmast ryggraden ligger stabiliserande muskler som går mellan enskilda eller ett par kotsegment. Utanför dessa lager finns större muskler som går förbi många segment i ryggraden eller hela ryggraden. Dessa muskler är mer designade för att utföra större kraftigare rörelser.

Vid ett ryggskott har det uppkommit en skada på disk, facettled, ligament, muskulatur och/eller nerv. Det går aldrig att säga exakt vilka strukturer som är drabbade. Genom en noggrann undersökning av ländryggen och omkringliggande leder går det dock att komma fram till möjliga orsaker till ryggsmärtan och därmed sätta in den behandling som är mest lämplig.

Orsaker till Ryggskott

Då ett akut ryggskott uppkommit med högre grad av smärta bedöms det ofta bero på en akut skada på en av ryggradens diskar, alternativt en låsning och/eller inflammation i en av ryggradens leder. Att omkringliggande muskler är spända och ömma är för det mesta ett sekundärt muskelförsvar. Ibland uppkommer direkta muskelsmärtor genom en överbelastning eller sträckning. Förekomst av utstrålning ner i benet ökar sannolikheten att det är disken som har skadats och ger ett tryck på nervroten.

Differentialdiagnoser vid Ryggskott

  • Ledvärk från höftleden
  • Reumatisk sjukdom
  • Gynekologiska besvär
  • Besvär från mage- och tarm
  • Malignitet

Referenser

Brennan, G.P., Fritz, J.M., Hunter, S.J., et al. (2006). Identifying subgroups of patients with acute/subacute ”nonspecific” low back pain: results of a randomized clinical trial. Spine (Phila Pa 1976).

National Guideline Centre (UK). (2016). Low Back Pain and Sciatica in Over 16s: Assessment and Management. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2016 Nov. National Institute for Health and Care Excellence: Clinical Guidelines.

Press, J., Dvorak, J. (2012). Low back pain. I: Brukner P et al (red). Clinical sports medicine. 4:e upplagan. McGraw-Hill Education.