EPTE – EPI

Skribent Sandra Mangsbo
Uppdaterat 2018-03-07
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om EPTE - EPI

EPTE – EPI

EPTE och EPI är två typer av perkutan elektrolysbehandling. Behandlingen innebär att man med samtidig ultraljudsguidning för en nål med påkopplad likström ner i vävnaden. Likströmmen och den mekaniska processen från att ha nålen i området åstadkommer en liten kontrollerad microskada, kemisk reaktion och inflammation vilket gör att kroppen regenererar/återbildar den skadade strukturen. Således kan tidigare svårbehandlade senskador läka. Att behandlingen görs guidad med ultraljud säkerställer att nålen placeras på rätt plats i rätt struktur.

EPTE (Percutaneous Electrolysis Therapy) och EPI (Electrolysis Percutaneus Intratissue) används framförallt för att behandla långvariga senbesvär = tendinopatier/tendinoser, men används även vid akuta skador för att snabbt reducera svullnad.

Electrolysis: Flödet av den konstanta likströmmen får salter och vatten i våra kroppsvätskor att brytas ner till deras grundläggande kemiska element. Dessa omgrupperas sen snabbt och formeras till helt nya substanser

Percutaneus: Metoden utförs genom huden med en nål. Nålen är en passage för den elektriska strömmen

Intratissue: Likströmmen är riktad mot och in i den påverkade strukturen, inuti kroppen. Detta är assisterat av ett ultraljud som möjliggör mer precis behandling.

EPTE, EPI-behandling vid tennisarmbåge

Vad kan man behandla

Skador där EPTE och EPI lämpar sig är tendinopatier/tendinoser exempelvis;

När bör man ej behandla

  • Pacemaker eller andra hjärtbesvär
  • Blodförtunnande läkemedel
  • Vid och kring proteser eller spikar/skruvar/plattor
  • Graviditet
  • Cancerprocess
  • Blodpropp
  • Hudåkommor, ex psoriasis
  • Neurosensitiva åkommor, ex nedsatt känsel
  • Pågående kortisonbehandling
  • Pågående steroidbehandling

Här får du behandling av examinerade vårdgivare

EPTE/EPI-behandling i Sverige

ETE/EPI-behandling i Stockholm

EPTE/EPI-behandling i Göteborg

Historia

Behandlingsformen är utvecklad i Spanien av fysioterapeuten José Manuel Sánchez Ibánez, som under sitt arbete med OS i Barcelona -92 noterade hur många av de aktiva som led av kroniska senbesvär. Många av dessa blev ej tillräckligt hjälpta av de vanliga behandlingsmetoderna, och tvingades då äta inflammationshämmande medicin, alternativt ta kortisoninjektioner för att kunna tävla.

På denna tiden ansågs dessa senbesvär bero på kroniska inflammationer i senan, och kallades för tendiniter för att antyda just på inflammationen. Men åren därpå började det publiceras artiklar som snarare visade på att besvären inte berodde på inflammationer, utan snarare degenerativa processer i senan. Man övergick då till att kalla besvären för tendinopatier eller tendinoser istället. Detta förändrade förhållningssättet till dessa besvär för terapeuter världen över, och José förstod då varför atleterna inte blivit hjälpta av de antiinflammatoriska behandlingarna. Han la sedan flera år på att utveckla EPI-metoden, till en början mest med fokus på knäskålssenan.

I Sverige är detta fortfarande en väldigt ny behandlingsmetod, men i Spanien är över 1500 fysioterapeuter utbildade i behandlingssättet.

EPTE är en liknande behandling som utvecklats något senare, och av ett annat företag. Den största skillnaden på EPI och EPTE är mängden elektricitet som förs in, där EPTE använder något mindre elektricitet och därför upplevs något mindre smärtsam men fortfarande har goda effekter.

Tendinopati/tendinos

Kroppens senor är de delar som fäster fast musklerna i skelettet. Senorna består av många små sammanflätade fibrer, som består av ämnet kollagen. En normal sena har kollagenet formerat i raka linjer, vilket gör att senan är väldigt stark och klarar att transportera mycket kraft igenom sig.

De vanligaste sen-besvären är så kallade överansträngningar av senan. Detta kan ske pga för tung belastning mot vad senan klarar av, exempelvis vid för snabb stegring av träning efter uppehåll/sjukdom, om senan får för liten återhämtning mellan belastningar, eller helt enkelt om man belastar senan för intensivt.

När detta sker påverkas senan och fibrernas struktur, framförallt i den yttre delen av senan och fästet mot skelettet. Senan kan exempelvis svullna och få en större tvärsnittsyta som en försvarsmekanism för att skydda senan. Om överansträngningen görs över flera månader eller år börjar senan omstruktureras i ett försök att klara av belastningen, men då den höga belastningen ofta fortsätter under tiden så uppstår det felläkning och ännu större omstruktureringar. Detta kan bland annat innebära att blodkärl och nerver vävs in i senan, samt att kollagenet blir mer oregelbundet formerat, vilket kan göra att man känner sig mer stel och stram i strukturen samt få ont vid ansträngning.

De mest frekvent drabbade senorna är hälsenor, knäskålssenor, rotatorcuffens senor (i axeln) och armbågssenor.

Symtom på senskador kan vara svullnad/förtjockning, stelhetskänsla samt smärta vid användning och tryck. Ofta blir senbesvär ganska långvariga.

Behandlingen mot tendinoser/tendinopatier är lite beroende på hur mycket senan har blivit omstrukturerad samt hur länge man haft besvären, men viktiga komponenter för att främja läkningen är:  

  • Beteendeförändring (för att minska på den tunga belastningen som irriterar senan)
  • Successivt stegrad belastningsträning för att öka senans tålighet igen.

Men den kliniska erfarenheten är att dessa besvär är svåra att bli helt återställda ifrån, och att det behövs ytterligare någonting för att uppnå optimala funktionella resultat. Exempel på detta är stötvågsbehandling eller EPTE/EPI.

De två komponenterna i EPTE/EPI-behandlingen (akupunktur och likströmsbehandling) är behandlingsmetoder som använts länge och är väl beforskat.

Då denna form av elektroterapi är en så pass ny behandlingsmetod så är forsknings underlaget fortfarande ganska tunt, men den forskning som finns pekar på att EPTE/EPI i kombination med långsam belastningsträning ger god effekt på smärta och funktion, samt förbättrar senans struktur och uppbyggnad vid tendinoser/tendinopatier.

För mer utförlig information om senskador, se artikeln: Senskada (tendinit/tendinos/tendinopati)

Hur fungerar EPTE/EPI

EPTE/EPI innebär alltså att man tillför likström via en akupunkturnål, som agerar negativ elektrod (katod). På huden klistrar man fast en positiv elektrod (anod). Detta genererar en elektrokemisk reaktion i den degenererade delen av senan.

Likström karaktäriseras av sin intensitet, som är kontinuerlig/konstant, vilket framförallt har två effekter på kroppen;

  • Dels börjar en separation av vatten och saltlösningar (elektrolyter som finns i våra kroppsvätskor) vilket gör att de återgår till sina beståndsdelar som sedan omgrupperas och bildar nya ämnen.
  • Samtidigt så förflyttar sig de elektriskt laddade molekylerna i kroppen (proteiner och lipoproteiner) mot en av polerna.

Katoden attraherar positivt laddade joner och stöter ifrån sig de negativa, medans anoden attraherar de negativt laddade jonerna och stöter ifrån sig de positiva.

Som direkt påföljd av detta produceras en lokal inflammationsprocess som möjliggör att en reparationsfas startar. En annan stor effekt av detta är att en smärtlindrande process som startar upp, samt att blodkärlen reagerar positivt vilket underlättar läkningen.

Dessa joniska effekter kan nyttjas av terapeuter för att behandla inflammationstillstånd, reducera formation av ödem samt främja vävnadsläkning.

Sammanfattade effekter av EPTE/EPI:

  • reducerad koncentration av väte (H+) i området
  • modifierad pH i området vilket ger en bättre miljö för läkning
  • destruktion av fibrotisk och nekrotisk vävnad
  • producering av elektrokemsisk neurolys
  • aktivering av nödvändiga inflammatoriska reaktioner för att läka den degenererade vävnaden
  • mjukgörande och avslappning av vävnaden

Hur går en behandling till

Noggrann anamnes och klinisk undersökning utförs för att säkerställa diagnos och avgöra om behandlingsmetoden kan ge god effekt. Ultraljudsundersökning görs för att lokalisera den påverkade senan och kontroll av dess kvalitét.

Innan behandlingen påbörjas rengörs huden noga. En elektrod klistras fast på huden nära området som ska behandlas. Ultraljudet visar via en skärm vart nålen befinner sig. Tack vare detta ökar man effektiviteten av behandlingen då man hittar rätt samt ser till att ingen annan närliggande struktur påverkas.

Strömmen aktiveras precis innan nålen går igenom huden, och terapeuten styr upp strömmen via en pedal då händerna har fullt upp med nål och ultraljud.

Behandlingen görs i och kring senan, totalt sett tar behandlingen ca 7-8 minuter. Behandlingen kan vara lite smärtsam, men behöver inte vara det.

Efter behandlingen är det viktigt att belasta senan optimalt, och att avstå från tyngre belastning som kan skada senan de första dagarna för att respektera processerna som startas via behandlingen. EPTE/EPI producerar en lokal inflammation de första 72h. Patienter kan uppleva en ökad ömhet/smärta i området några dagar efter behandlingen.

Sedan görs uppföljningar för att kontrollera smärta, funktion samt senans kvalité. Behandlingarna görs var 7-10 dag, ungefär 3-5 gånger.

Klinisk erfarenhet av EPI

Peder Blomqvist som är läkare på Läkarhuset i Östersund, har arbetat med EPI i två år. Han har mycket positiva erfarenheter av EPI, och använder behandlingsmetoden på alla typer av senfästesbesvär – framförallt akillessenor (hälsena), hopparknän, biceps, supraspinatus, och laterala epicondyliter (tennisarmbåge).

Ultraljudsskanning används för bedömning av hur senans kvalitet är och vilken behandlingsmetod som ska nyttjas. EPI använder han mest vid senor av sämre kvalitet eller då det förekommer små rupturer. Med hjälp av ultraljudet kan man efter avslutad behandling se hur senan har återhämtat sig och har en klart bättre kvalitet än tidigare. Han brukar göra ca 4 behandlingar med en veckas mellanrum, och sedan ta en uppföljning efter ca 4 veckor.

Bilder på EPTE eller EPI

EPTE behandling av hälsena hos Ortomed

 

Epte eller epi-behandling vid hälsporre hos Ortomed

 

Epte, epi-behandling av fysioterapeut hos Ortomed

Referenser

Fermin Valera Garrido. Francisco Minaya Munoz. (2016, 1a upplagan på engelska) Advanced techniques in musculoskeletal medicine & physiotherapy using minimally invasive therapies in practice.   

Abat, S.L. Valles, P.E. Gelber. (2013) Molecular repair mechanisms using the Intratissue Percutaneous Electrolysis technique in patellar tendonitis

Abat. P. E. Gelber. F. Polidori. (2013)  Clinical results after ultrasound-guided intratissue percutaneous electrolysis (EPI) and eccentric exercise in the treatment of patellar tendinopathy

José L. Arias-Buría, Sebastián Truyols-Domínguez, Raquel Valero-Alcaide. (2015) Ultrasound-Guided Percutaneous Electrolysis and Eccentric Exercises for Subacromial Pain Syndrome: A Randomized Clinical Trial

Ferran Abat. Wayne-J Diesel. Pablo-E Gelber. (2014) Effectiveness of the Intratissue Percutaneous Electrolysis (EPI®) technique and isoinertial eccentric exercise in the treatment of patellar tendinopathy at two years follow-up

Abat. Soraya-L Valles. Pablo-Eduardo Gelber. (2015) An experimental study of muscular injury repair in a mouse model of notexin-induced lesion with EPI® technique

Abat. J. L. Sánchez-Sánchez. A. M. Martín-Nogueras (2016) Randomized controlled trial comparing the effectiveness of the ultrasound-guided galvanic electrolysis technique (USGET) versus conventional electro-physiotherapeutic treatment on patellar tendinopathy

Cook J. L. & Purdam, C. R. (2009). Is tendon pathology a continuum? A pathology model to explain the clinical presentation of load-induced tendinopathy. British Journal of Sports Medicine.

Sanchez-Ibanez JM. Colmena C. (2013) New Technique in Tendon Sport Recovery. Percutaneous Electrolysis Intratissue (EPI®)